Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Lågt valdeltagande hotar demokratin

Annons

Det är juni 2009 och jag går på en gata i Glasgow, en av Storbritanniens största städer. Inte ett spår syns av det stundande valet till Europaparlamentet. Inga irriterande flygblad ligger och skräpar på marken, och på teve och radio lyser politiker som försöker övertyga mig om sitt partis vision för Europa, med sin frånvaro. Skönt på ett sätt. Nog kan vi erkänna att man snabbt blir mätt på catchiga politiska budskap som matas som mantran i valtider. Men det finns en mörk baksida av det bristande intresset för EU-valet. Det låga valdeltagandet är ett hot mot demokratin: Väljarna känner inte att valet angår dem, och deras uteblivna röst möjliggör för högerextrema krafter att mobilisera över Europas nationalgränser för att skaffa sig ett politiskt inflytande som är betydligt starkare än vad de har i sina respektive medlemsländer.

Storbritannien var i förra EU-valet inte unikt i sitt svala intresse för politiken som formar Europas framtid, och vardagen för de cirka 508 miljoner människor som dagligen påverkas av EU:s politiska beslut. 2009 slog EU-valet nytt bottenrekord med endast 43 procent som gick till vallokalerna. Sverige var ett av få länder som vände trenden med ett något ökat valdeltagande på ca 45 procent, men det är knappast en siffra att vara stolt över.

I årets EU-val spås nationalistiska partier ha ökad framgång. I Frankrike väntas Nationella fronten, det högerpopulistiska parti som är mycket invandrarkritiskt och färgat av antisemitism, att bli det största partiet i årets EU-val då valdeltagandet beräknas bli mycket lågt. Tidigare har de mest extrema EU-fientliga och nationalistiska partier som Nationella fronten, österrikiska FPÖ och italienska Lega Nord saknat egen partigrupp i Europaparlamentet, något som krävs för att kunna utöva reellt politiskt inflytande i parlamentet. Enligt EU-parlamentets regler måste en grupp bestå av minst 25 ledamöter från sju olika länder. Nationella frontens partiledare, Marine Le Pen, har på en presskonferens uppgett att de har som mål att starta en egen partigrupp efter årets val och därför uppvaktar nationalistiska partier i andra EU-länder, däribland Sverigedemokraterna.

Deras ambition ser ut att lyckas. Enligt den senaste sammanvägningen av opinionsundersökningar i alla EU-länder som organisationen Votewatch har gjort kommer antalet mandat för EU-fientliga och nationalistiska partier att fördubblas i samband med årets val. Det finns då tillräckligt många partier från olika medlemsländer för att kunna bilda en invandrarkritisk partigrupp som skulle kunna få ett rejält avtryck på Europas migrationspolitik.

Flera kritiska röster menar att EU sakta men säkert bygger upp ett Fort Europa som stänger ute människor från fattigare delar av världen och förvisar de som lyckas ta sig hit till enorma flyktingläger vid Europas gränstrakter. Ett bristande valdeltagande tillåter partier med rötter i fascistisk och antisemitisk politik att mobilisera och skapa sig reell makt och inflytande. En invandrarkritisk partigrupp i Europaparlamentet är det största hotet mot en human migrationspolitik i Europa, långt större en Sverigedemokraternas inflytande i Sveriges riksdag idag.

Europa står idag inför många stora utmaningar. Ekonomisk kris, stora sociala klyftor och social utsatthet och en växande fascism. Den 25 maj går vi till valurnorna för att rösta i valet till Europaparlamentet. Låt inte din uteblivna röst gå till krafter vars politik går tvärt emot grundidén med ett öppet, fritt och fredligt Europa. Var med och forma ditt Europa.