Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Läsvärt om dold makt

Annons

Det finns många vita fläckar i svensk historia, men ingen är större än den som omfattar 50 procent av befolkningen, skriver professorn i historia Dick Harrison i inledningen på kapitel två i boken "Den dolda kvinnomakten, 500 år på Skarhults slott".

Han skriver vidare att den historia som vi möter i läroböcker för grundskolan, gymnasier och filmer samt i populärhistoriska tidskrifter är en berättelse om män, företrädesvis medelålders män med makt och inflytande.

Varför har då inte historiskt intressanta kvinnor lyfts fram? Detta menar Harrison beror på att de populärvetenskapliga författarna ofta inte vet så mycket om dem eller tror att de inte hade något att säga till om. Enligt Harrison gäller detta alla sorters kvinnor som till exempel pigor, bondmoror, borgarhustrur, drottningar, prinsessor och hertiginnor. Många skulle säkert ha varit berömda om de hade varit av manligt kön.

Redaktören Alexandra von Schwerin beskriver i förordet i boken de tankar som kom upp när hon flyttat in på Skarhults slott. Vad ska jag göra här? Hon ställde sig också frågan. Vad gjorde mina föregångare, alla de slottsfruar som bott här före mig? Nyfikenheten fick henne att börja leta efter material på vinden i det gamla 1500-talsslottet i Skåne och upptäckte en fascinerande historia om kvinnorna. Enligt ägarlängden hade godset gått från far till son. Idel herrar!

När hon frågade historikerna, vad kvinnan fanns så fick hon till svar: "Tja, ingen brukar fråga efter kvinnorna." Svaret gjorde Alexandra von Schwerin upprörd.

Under ett års tid jobbade Alexandra von Schwerin och sex historiker med att gräva i Skarhults kvinnohistoria. Materialet som kom fram blev inte bara en bok utan också en utställning på Skarhult. Den tar sikte på att revidera svensk historia och ska pågå fram till och med 21 september. Detta är första gången som Sveriges bäst bevarade renässansslott öppnas för allmänheten.

De kvinnor som det berättas om i boken och som varit slottsfruar på Skarhult är bland annat Danmarks rikaste kvinna Mette Rosenkrantz, som lät bygga Skarhult, men enligt ägarlängden var det hennes omyndige son som byggde slottet. 1663 står det i ägarlängden att Skarhult köptes av Pontus De la Gardie, vilket inte stämmer, utan det var hans hustru, den förmögna Beata von Köningsmarck. Hon drev Skarhult under ett halvt sekel. 1944 startade Margaretha von Schwerin Skarhults hushållsskola, som blomstrade i tretton år. Detta är några av de kvinnor som levt och verkat på Skarhult, men som nämns som bifigurer i uppslagsverken över husets historia och i dess ägarlängd. När de synliggörs visar det sig att de var företagsledare och entreprenörer.

Kvinnoforskning är viktig och i boken betonas den kvinnliga kompetensen många gånger. Boken är läsvärd och intressant och får läsaren att tänka – glöm inte bort kvinnan när historien skrivs.