Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lars Ove Persson

/

Vår pappa och min sambo Ove har hastigt och utan förvarning ryckts bort från oss.

Annons

Han var född i Tunvågen men växte upp i Östnår tillsammans med två bröder och en syster. Ove började tidigt i arbetslivet, hans första jobb var som hjälplastare på mjölkbilen som gick från trakterna kring Hackås och in till mejeriet i stan. Han skötte också vattning av timmer utefter Näktens stränder.

Efter militärtjänsten på A4 började Ove på Hackås-Näs El år 1966. Till att börja med som smed men han fortsatte som montör.

I slutet av 60-talet träffade han Ingrid Jonsson från Bakfåker. De bodde till att börja med på föreningshuset i Hackås. Tillsammans fick de två barn, dottern Susanne och sonen Lars-Erik. Ove och Ingrid flyttade så småningom till hennes föräldrars gård i Bakfåker.

Ove och Ingrid drev tillsammans med Ingrids föräldrar jordbruk och kreatursskötsel. Ove och Ingrid gifte sig 1989 men efter inte ens ett år avled Ingrid, det blev ett hårt slag för honom.

När dottern fick barn blev han en engagerad och go morfar och han ”månade” om barnbarnen Marcus och Linnea. I slutet av 90-talet flyttade Ove till Östnår, till sitt barndomshem som han hade köpt några år tidigare.

Människovän i ordets rätta betydelse kan man karaktärisera Ove som. Han var mycket social. Han hade alltid tid att prata en stund och att lyssna och komma ihåg vad de hade pratat om förra gången de träffades. Det glada skrattet vara aldrig långt borta, han spred värme och trivsamhet omkring sig.

Ove tyckte om att vara ute i skog och mark, han var en hejare på att plocka bär. Travsport var också ett intresse som Ove hade och han hade full koll på både hästar och kuskar. Bilkörning ingick i hans arbete men det var även ett stort intresse och då särskilt rally.

Hackås-Näs El blev i mitten av 90-talet uppköpta av Jämtkraft och Ove följde med till den nya arbetsplatsen. Ove jobbade som montör, mätarläsare och de sista åren som kabelanvisare i Vädersäkringsprojektet, vilket han trivdes mycket bra med.

Det var även i jobbet som han träffade sin sambo Helmie, för henne och hennes familj passade han som den pusselbit som saknades.

I hennes familj och släkt blev han en kär medlem. Tillsammans renoverade de huset i Östnår så att det skulle bli bra att bo där när de blev gamla. De fick åtta fina år tillsammans, både i arbetslivet och privat.

n`Ove som han alltid svarade i telefon skulle i oktober fylla 65 år, men ett hastigt sjukdomsförlopp ändade hans liv.

Ove sörjs och saknas av dottern Susanne med familj och sonen Lars-Erik samt av sambon Helmie och hennes barn, syskon övrig släkt och många vänner.

Mer läsning

Annons