Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Lärarbrist är politik, inget naturfenomen

Annons

Akut lärarbrist vid skolstarten är något vi nästan börjar ta för givet, likt en väntad sensommarstorm i årskalendern.

Men stormen fortsätter året runt för många skolor. I jakten efter behöriga lärare och i förlängningen strävan efter en kvalitativ och stabil skolgång för eleverna, är det många skolor som går på knäna.

Det råder lärarbrist i hela landet. Det är ingen överdrift att säga att det är lärarnas marknad och att en lärare i dag kan välja och vraka bland jobben.

Nu har det även börjat dyka upp bemanningsföretag på skolmarknaden som konkurrerar med utbildade lärare. Sveriges Radio rapporterar om företaget Zest bemanning som i våras började annonsera efter lärare och lovade löner uppåt 50 000 kronor.

Ett löneläge få kommunala skolor skulle kunna erbjuda.

För glesbygdskommuner med en redan skral kassa är det onekligen ett svårt läge.

Länstidningen rapporterade den 15/8 om att Jämtlands län har den största bristen på unga lärare i hela landet. Undersökningen är gjord av Lärarnas Riksförbunds tidning Skolvärlden och gått ut på att kartlägga ålder och bostadsort hos legitimerade lärare.

Det betyder att det finns en stor andel äldre legitimerade lärare i länet, och när dessa går i pension kommer lärarbristen bli ännu djupare och mer akut.

Strax innan terminsstarten fanns det 7200 lärarjobb att söka i hela landet. Visserligen en minskning med 300 tjänster från samma tidpunkt året innan, men ändock ett gigantiskt isberg för kommunerna att hantera.

Utöver höjda lärarlöner har regeringens svar varit fler utbildningsplatser. Men som Fredrik Svensson från Universitetets kanslers ämbetet, UKÄ, säger till facktidningen Skolvärlden har lärarkrisen nu gått så långt att den inte längre går att utbilda bort.

Han menar att det skulle krävas att var fjärde nyutexaminerad gymnasieelev med högskolebehörighet utbildade sig till lärare, för att tillgodose framtida lärarförsörjning.

Vilket säger sig själv är orimligt.

Inför höstterminen 2017 är det 3 procent fler studenter som antagits till lärarutbildningar, jämfört med förra året. Men totalt sett är det 2000 färre sökande till landets lärarutbildningar.

Ingenting tyder på att trenden vänder såvida inte arbetsvillkoren, lönerna och arbetsmiljön för lärare blir bättre.

Ett stort problem i Sverige är de tiotusentals legitimerade lärare som valt att lämna yrket på grund av dåliga villkor. Situationen är på så vis inte helt olik den sjuksköterskebrist som råder i Sverige, som även den ofta beskrivs som ett olösligt problem.

Kerstin Lindberg, distriktsordförande för fackförbundet Lärarnas Riksförbund säger till LT att kommunerna inte bara kan fokusera på nyrekrytering utan måste "nyrekrytera, behållningsrekrytera och återrekrytera" lärare.

Inför valet 2018 lär skolan bli en avgörande valfråga och partierna lär försöka övertrumfa varandra i vem som har den bästa skolpolitiken.

Men svensk skolas problem med lärarbrist och sjunkande reslutat är större än några förslag i ett valmanifest.

Det kommer i förlängningen krävas en bred samsyn i skolpolitiken för att elever i svensk skola ska få den stabilitet och kontinuitet de har rätt till.

Lärarbristen kanske upplevs som en årlig storm i samband med terminsstarten. Men i verkliga fallet är det en politisk fråga som det går att göra något åt.

Det kommer att kosta. Men det är ännu dyrare att stå handfallen inför en skenande lärarbrist.