Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Länspolischefen gör ett sista försök att rädda kvar häktet

Bristen på häktesplatser i landet och i Östersund är akut. Ändå planeras häktet i Östersund att läggas ner i juni – förmodligen ännu tidigare. Till veckan ska bland andra länspolismästare Stephen Jerand träffa justitieministern för att göra ett sista försök att rädda häktet.

Annons

Stephen Jerand tänker ta fram lagboken när han träffar justitieminister Beatrice Ask (M) nästa vecka.

Förordning 2007:1172 med instruktion för Kriminalvården, § 3:

”Häktesorganisationen ska vara utformad så att den främjar ett effektivt samarbete med övriga myndigheter inom rättsväsendet. En lokalisering av häktena som underlättar detta samarbete ska eftersträvas.”

– Den ska jag ta med mig och läsa högt för justitieministern om det behövs, säger han.

Stephen Jerand, landshövding Britt Bohlin och en delegation lokala politiker kommer ännu en gång att göra en framstöt hos den politiskt högst ansvariga för rättsapparaten, Beatrice Ask, på tisdag.

Kriminalvården har inte bara konstaterat att det inte finns pengar att bygga ett fängelse i Verksmon. Trots akut brist på häktesplatser i hela landet aviseras nedläggning av de häktesplatser som finns i Östersund.

Polismyndigheten förstår inte logiken i nedläggningen. Inte heller att platserna kan försvinna betydligt snabbare än så.

– Det finns ett avtal mellan oss och Kriminalvården att häktet är kvar hos oss till sista juni, samtidigt har jag läst ett nytt beslut från Kriminalvården den 10 februari, säger Jerand.

”…beslutas att tillfälliga häktet ska vara öppet som längst till 30 juni i år”.

– Det jag känner är att Kriminalvården jobbar för att avveckla tidigare.

Kommunalrådet AnnSofie Andersson (S) vet att Beatrice Ask förstår situationen i länet och säger att hon ”måste förstå att situationen är ohållbar”.

– Våra poliser kommer att agera chaufförer istället för att finnas ute i länet. Men Beatrice Ask har ju möjlighet att skjuta till extra pengar till vårpropositionen den 15 april.

Stephen Jerand säger att det finns flera anledningar till att häktet måste finnas kvar.

Rättssäkerheten:

– Under de tio åren vi var utan häkte var det ständiga konflikter med transporter av häktespersonal fram och tillbaka över hela Sverige. Det påverkade utredningarna. Det blir inte lika bra utredningar då närkontakten mellan utredare och häktade blir sämre. Det är också problematiskt att förhandlingar blir förstörda eftersom häktespersonal måste åka ifrån tidigare på grund av arbetstidsregler, säger han.

– Norrland är inte bara ett område. Vi måste bedömas lika. Det är också en rättsäkerhetsfråga och då krävs det lika behandling i hela landet och kan inte vara beroende på var jag bor. I det perspektivet måste kanske viss verksamhet kosta pengar.

Människovärdet:

– Ingen pratar så mycket utifrån de häktades synvinkel. Bor jag i Östersund och häktad för ett brott så är jag ju inte fälld förrän domstolen har sagt sitt. Men under tiden kan man sitta häktad i Falun, Umeå eller vart som helst i Sverige eftersom det är platsbrist och utan möjlighet att ha kontakt med familj, arbetsgivare och det sociala nätverket.

Länspolismästaren är orolig för rättssystemets framtid i länet.

– Man håller på att urholka rättväsendets aktörer i länet. Vi har tappat länsrätten, vi höll på att tappa åklagarkammaren. Det var stolpe ut. Och det finns en brasklapp: riksåklagaren säger nämligen att åklagarkammaren blir kvar så länge tingsrätten är kvar, då funderar man, jaha, kommer tingsrätten att försvinna också?