Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Långå blåsta på bygdepengar

Den största vindparken som nu är i drift genererar inte några slantar till någon bygdepeng. På Långåvålen snurrar de in pengar till ägarna. Och de bor inte i kommunen.

Annons

I Långa har byborna blivit ordenligt blåsta då de sju snurrorna inte ger ett öre till byn. Något avtal om bygdepeng kom man inte överens om.

Lågt räknat förlorar byn minst 40 000 kronor per år om man tittar på vad parken producerade 2012 och de normer som numera brukar gälla när det gäller storleken på bygdepeng. Det normala är att minst 0,3 procent av bruttointäkter avsätts.

2012 var ett dåligt år för verken i Långå, med låga elpriser och svaga vindar, och mot kalkylerade 5,3 GWh snittade vindkraftsverken runt 3,6 GWh. Ändå skulle det bli en betydande summa till byn. Om ett avtal om bygdepeng hade funnits.

– När vi sökte tillstånd för parken fanns ett motstånd i byn, det var omöjligt att komma överens och jag tycker i det här läget att de får skylla sig själva, säger Anders Schönborg på Agrivind som satte upp snurrorna.

I stället betalade Agrivind totalt 60 000 kronor i en engångssumma. Två föreningar fick 40 000 och 20 000 kronor vardera.

På Stentjärnsåsen, vid Tännäs, har fastighetsbolaget Wallenstam investerat i fem vindkraftsverk, där går 0,3 procent till Tännäs belysningsförening, vilket gav runt 40 000 kronor år 2012.

Bygdepeng finns reglerad i lag när det gäller utbyggnad av vattenkraft. Men motsvarande rätt till lokal samhällelig ersättning finns inte lagstiftad när det gäller vindkraft. En del exploatörer menar även att bygdepengen är en muta och juridiskt på gränsen till vad lagen tillåter.

Klart är att det krävs genomarbetade kontrakt vid uppgörelsen, annars kan utlovade slantar blåsa bort vid ägarbyten eller eventuella konkurser.

Men om allt fungerar som det ska ger det pengar till bygden. Byalaget i Glöte kan håva in över en 500 000 kronor varje år på den park som nu byggs uppe på Glötesvålen.

– Vi har kommit överens om en bygdepeng på 0,5 procent, och det avtalet följer med när IKEA tar över anläggningen då den står klar, säger projektledaren Jan-Olov Dahlin vid O2.

Än mer pengar blir det i Lillhärdal om löftet om utlovad bygdepeng håller vad det lovar. Rabbalshede Kraft lovar en procent av bruttointäkterna vilket skulle årligen ge mellan 4 och 5 miljoner kronor till området.

Kan man lita på löften om bygdepeng?

– Vi har ingen möjlighet att påverka de avtalen, men jag förutsätter att de är skrivna på så sätt att de juridiskt håller, säger kommunalrådet Gunilla Zetterström Bäcke (S).

Enligt henne borde vindkraften jämställas med vattenkraften när det gäller ersättning till berörda områden.

– Bygdepeng finns reglerad i lag när det gäller utbyggnad av vattenkraft. Det vore bra för alla parter om samma regler gällde för vindkraft, säger Gunilla Zetterström Bäcke.