Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Landstingskäbblet motverkar inflyttning

Oavsett vilka politiska partier som haft makten i regeringen så har befolkningsminskningen fortsatt i stora delar av länet.

Annons

När det gäller jakten på fler invånare i Jämtland/Härjedalen så har resultaten uteblivit de senaste 20 åren - på länsnivå.

Titta på kurvan härintill: Den visar att lokal politik är chanslös mot globala trender som urbanisering; där jobb, utbildning och utbudet i storstadsregioner drar till sig allt fler.

170 kommuner i landet har krympt sedan 1995 trots allehanda satsningar för att förhindra det, visar en studie från 2010.

Det är rätt tyst om de här frågorna i valrörelsen, vad beror det på?

– Det är oerhört enkelt. Majoriteten av Sveriges befolkning bor i de största städerna och på landsbygden finns det inte så många väljare kvar, säger Marie-Louise von Bergmann-Winberg, professor i statsvetenskap på Mittuniversitetet.

– Ungefär tio procent av landets befolkning bor i de fyra nordliga länen, det är liksom inte intressant för politiker,

– Storstadsproblemen är en verklighet för många och där sätts den politiska dagordningen,

Ur det perspektivet är exempelvis statiga utlokaliseringar ingen valfråga.

– Alla utredningarna visar att staten ville dra sig ur regionalpolitiken. Jag tror att man ganska långt förberedde en snygg avveckling av landsbygden eller åtminstone en nedmontering. Det tycker jag man sett på väldigt många sätt, säger Marie-Louise von Bergmann-Winberg.

Hon ser ändå positivt på Jämtlands utveckling men tror inte man kan förvänta sig något från statens sida.

– Staten har för länge sedan abdikerat när det gäller regionalpolitik, den sköts av regionerna själva, säger hon.

Och det är här, på regionnivå, som den ofta hårt tillväxtinriktade lokala politiken ställs mot trycket från urbaniseringen.

Handlar olika politiska satsningar numera om att åstadkomma en fördröjande effekt på befolkningsminskningar eller..?

– Så skulle jag tolka det, absolut.

Kan befolkningsminskningen vändas med politiska initiativ, eller hur ska man se på det?

– Dels måste det kunna skapas jobb. Tittar man på hur staten agerat så har man inte flyttat ut offentliga jobb i den utsträckning som man skulle ha hoppats.

– Men länet måste också kunna locka med god skola, vård och omsorg. Då får det inte vara ett landsting i kris.

– Löser Jämtland de bitarna får man också entreprenörer i länet och ska regionen överleva är det de privata entreprenörerna som ska utvecklas.

Är det politiker på lokal nivå som bär ansvaret för landstingskrisen, eller ska det här kopplas till riksnivå och fördelning av pengar som inte räcker till?

– Det är nog både och, det är klart att en liten region inte har stora ekonomiska muskler. Då måste man försöka fördela det på bästa ekonomiska sätt. Men det är ett käbbel som gör att folk får en negativ bild av landstinget. Det gagnar absolut ingen, fortsätter Marie-Louise von Bergmann-Winberg.

– Oavsett vad det beror på så spelar det ingen roll, det är negativ PR för länet.

Till skillnad mot landstinget ser hon Fäviken som ett lysande exempel; dit kommer besökare från USA för att bedöma kvaliteten på något som gett positiva ekon ute i världen.

– På väldigt många håll i Jämtland finns det här småskaliga entreprenörsskapet och en framtidstro som är en helt annan än i Västerbotten.

– Men det finns också en slags defaitism i landstinget. Det jag skulle vara väldigt bekymrad för är att man inte längre kan garantera god vård och omsorg i Jämtland, säger Marie-Louise von Bergmann-Winberg.

Det finns en debatt om vattenkraftsåterbäring, är det något som politikerna ska satsa kraft på att försöka få igenom?

– Det är absolut väsentligt och borde ha gjorts för länge sedan. Här kan staten visa god vilja. I flera länder, även Norge och Finland, får du en återbäring till de kommuner som levererar vattenkraft.

– Vattenkraftsåterbäring skulle i ett slag göra Ragunda kommun från den fattigaste kommunen i länet till en av de rikare. Men det krävs ändå entreprenörsskap och företagsanda när pengarna ska användas, säger Marie-Louise von Bergmann-Winberg.