Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Landstingets ekonomi kan bli ett hot mot våra barns hälsa

Kvalitén på barnhälsovården i länet är god även om målen inte har uppnåtts på alla områden.

Däremot har landstingets ansträngda ekonomi skapat oro för barnhälsovårdens framtid vad gäller resurstilldelning.

Annons

Det kan man läsa i barnhälsovårdens årsrapport som är signerad Gunnel Holmqvist, samordnande barnhälsovårdssjuksköterska och Per Hedman, barnhälsoöverläkare.

Bland annat handlar det om de 100 000 öronmärkta kronorna som kommer att avsättas i landstingsplanen för 2011 för arbetet med barnkonventionen.

Under 2009 föddes 1 341 barn i vårt län. Barnafödandet har under 2000-talet stigit med drygt 30 procent från 1 028 nyfödda barn till 1 341. Prognosen för år 2010 talar för en fortsatt ökning av nyfödda barn.

• Att hembesök är en viktig del av barnhälsovårdens arbete framgår tydligt i rapporten. Det är på hemmaplan som föräldrarna får den information som hälsovården kan erbjuda i lugn och ro. Det ger också BVC-sjuksköterskan och familjen möjlighet att lära känna varandra.

I Bräcke kommun har alla, alltså 100 procent, förstföderskor fått hembesök, det gör att Bräcke bäst av samtliga kommuner i länet. Motsvarande siffra för länet ligger på 79,3 procent.

Sämst på att göra hembesök hos förstföderskor är Åre kommun med sina 51,1 procent.

• Årets vinnare bland länets kommuner när det gäller att ta ut pappaledighet är också Bräcke kommun. Bräcke har ökat sitt index med nästa 16 enheter. Men även Krokom och Östersund har gått framåt liksom Åre.

• Att unga vuxna mår psykiskt allt sämre syns i ökningen av antalet remisser till psykolog- och socionomverksamheten. Främst handlar det om gravida kvinnor med psykisk ohälsa.

”Om de redan tidigare mår dåligt blir graviditet/förlossning/spädbarnstid en kris där de behöver hjälp, både för sig själv och för att minska konsekvenserna av ohälsan för det väntande barnet”.

Under 2000-talet hade det skett en 30-procentig ökning av remisser, vilket inneburit längre väntetider än önskat för vissa patienter.

Det har heller inte varit full bemanning på tjänsterna under året, dels på grund av sjuk- och föräldraledigheter i gruppen, dels har de vakansatt en psykologtjänst för att klara budgeten på grund av omställningsarbetet.

I rapporten sägs att nedstämdhet och/eller depression hos mammor efter förlossningen är vanlig och varierar i olika studier hos mammor mellan 8-14 procent. Motsvarande siffror för pappor uppgår till runt hälften, 5-6 procent.

• När det gäller amning har de jämtländska mammorna blivit bättre men länet når inte målet att 80 procent av barnen ammas helt vid två månaders ålder. Siffrorna stannar på 77,1 procent.

• Fetma under förskoleåldern har tidigare inte ansetts vara något problem. Man menade att runda barn brukade springa av sig sin övervikt när de började leka utomhus.

Nu säger de i rapporten att underlaget för detta påstående är osäkert i dag. Fetma vid 4 och 5 års ålder innebär kraftigt ökad risk för fetma också vid 10 års ålder.

Under hösten 2007 började man registrera BMI, Body Mass Index, hos länets 4-åringar i samband med fyraårskontrollen.

Siffror från 2005 visar på en undersökning av 947 barn i åldern 3,75-4,25 år. Av dem klassades 11,3 procent som överviktiga och 2,5 procent som feta.

I samband med BMI-registreringen fick föräldrarna svara på några enkla frågor med följande resultat;

• 4-åriga barn har mammor och pappor som är 92,4 respektive 90,0 procent rökfria.

• 89 procent av våra 4-åringar äter frukt dagligen

• 7 procent av 4-åringarna dricker saft dagligen, drygt hälften högst 1-2 dagar per vecka.

• Utevistelse en vanlig lördag eller söndag är för drygt 20 procent av barnen mer än 5 timmar. Endast några enstaka procent av barnen är ute mindre än en halvtimme.

• Barnens TV-tid en vanlig lördag eller söndag visar att dryga 70 procent av barnen tillbringar upp till 2,5 timme framför TV:n.

Annons