Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Landstinget kan tvingas lägga ner sin hälsocentral i Hoting

Om det blir en privat hälsocentral i Hoting dit både personal och patienter vänder sig, då måste landstinget lägga ner sin.

Det finns nämligen inte utrymme för två.

Annons

Det var ett klart besked som landstingsrådet Robert Uitto (S) lämnade på landstingsfullmäktige.

– Oavsett vad vi vill, startar privata hälsocentraler där det bär sig. Det ska inte bära sig skattepengarna ska gå dit de behövs. Det finns inget val i glesbygd, det finnas bara utrymme för en hälsocentral.

– Vi måste alltså lägga ner vår hälsocentral i Hoting om det blir så, men något val för dem som bor där blir det inte, säger Robert Uitto.

Christer Siwertsson (M) pekar på att Socialdemokraterna har styrt landstinget i över 80 år och har därför svårt att se det nya.

– Hoting är ett exempel på hur det går när inte landstinget klarar sitt uppdrag. Hotingborna har tröttnat på stafettläkare och vad landstinget kan erbjuda, säger han. Jag tror att både personal och patienter kommer att gå över till den nya hälsocentralen.

– Här kämpar vi för att kunna ha kvar de hälsocentraler vi har, samtidigt måste vi satsa pengar på att rigga en organisation för hälsovalssystemet, säger Robert Uitto, och det kostar pengar.

– Nu har vi levt ett halvt år med hälsovalet, konstaterar Marianne Larm Svensson (C). En ansökan har varit inne och tagits tillbaka, nu kommer Hoting. Det går inte särskilt fort.

Hon har även lämnat ett förslag till nya listningsregler och ville ha in ändringarna i förfrågningsunderlaget.

Idén bygger på hur de gör i Gävleborgs län och innebär att vid en nyetablering av vårdenhet listas invånarna om. De som inte aktivt listat sig tillfaller den nya vårdenheten enligt närhetsprincipen.

Det blev en lång debatt i landstingsfullmäktige om hälsovalet och om förslaget till nya listningsregler.

– Vi är för alternativa driftsformer, men inte till att vi måste säga ja till nya etableringar enligt lagstiftningen. Det finns inte ekonomiskt utrymme, säger Anna Hildebrand (MP) som lovade att om det blir det maktskifte så kommer detta att rivas upp.

– Det gemensamma för oss är att det finns en ideologisk skiljelinje, säger landstingsrådet Robert Uitto (S). För mig är det viktigt att stötta folk till egna val med vi ska göra det tillsammans.

– Vi har rekord i antalet hälsocentraler, därför hanterar vi primärvården på ett speciellt sätt. Ibland har vi exempelvis fått gå in med extra pengar för att stötta någon. Men det kan vi inte göra med vårdvalet.

Sedan undrade han vad valet är i länets glesaste glesbygd, det handlar snarare om en annan drift.

– Nu vill Larm Svensson införa ytterligare regler som ska tvinga oss till det privata alternativet. Jag tillhör dem som inte har valt eftersom jag är nöjd med den hälsocentral jag tillhör.

Robert Uitto menar att med det nya listningsförslaget skulle han tvångsförflyttas till en privat hälsocentral om det öppnas ett 25 meter närmare honom.

– Men när det flyttar in personer till länet ska de naturligtvis tillhöra närmaste hälsocentral om de inte väljer annorlunda.

– Vi behöver inte starta fler hälsocentraler utan vi behöver mer pengar till vård.

Bernt Söderman (C) konstaterar att många pratar om stora företag som stoppar vinstpengar i fickan.

– Fråga Utrikeshälsan i Hammerdal eller Offerdal, inte blir det några vinster. De vill upprätthålla en bra service i bygden, säger han. Jag tror att en privat hälsocentral i glesbygd kan bli en viktig faktor i bygdens utveckling. De kan erbjuda tjänster som bygden är i behov av.

Frågan om listningssystem gick till omröstning. Med siffrorna 30 mot 24 sade fullmäktige nej.