Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Landstingens tunnelseende

Annons

Läkarförbundet har lokaliserat två viktiga orsaker till läkarbristen i Sverige:

1. Det finns alldeles för få utbildningsplatser för specialistläkare på vårdcentralerna.

2. Det är landstingen själva som bestämmer hur många platser det ska finnas.

ST-platserna är grunden för den framtida bemanningen på vårdcentralerna. För få ST-tjänster betyder brist på specialister i allmänmedicin, vilket medför sämre primärvård, vilket i sin tur gör att fler väljer att åka till akuten när de blir sjuka. En ond spiral som skapar skyhöga vårdkostnader per patient. I onödan.

Allt talar alltså för att landstingen borde se framåt och rekrytera fler ST-läkare för kommande behov. Men det vanligaste förhållningssättet är det här: "Få se nu, fem av våra allmänläkare går snart i pension. Då utbildar vi fem nya."

Men ingen vet om de fem nya ST-läkarna kommer att stanna där de utbildat sig. För att täcka behoven i hela landet skulle landstingen behöva ta rejäl höjd i sin planering. Det gör de sällan. Det normala är att de ser till sina egna, kortsiktiga behov. En ST-läkare kostar mer och producerar mindre vård än en fast anställd specialist. Till och med stafettläkare kan se ut som en bättre affär; inga arbetsgivaravgifter, flexiblare bemanning. Men det är klassisk "kissa i byxan-politik". Varmt för stunden, otrevligt i längden.

Jämtlands läns landsting har traditionellt satsat mycket resurser på primärvården, helt enkelt för att vi har ett enda sjukhus på en yta stor som Holland.

En följd av den strategin är att vi har den högsta läkartätheten i hela landet. Men vi ligger också i topp när det gäller stafettläkarkostnader per invånare. För något år sedan beräknade verksamhetscheferna inom primärvården att det behövdes 70 procent fler ST-tjänster för att klara bemanningen på vårdcentralerna år 2017. Det är en stor utmaning.

Det behövs en nationell handlingsplan för att klara bemanningen inom vården. Landstingen har inte motivationen att se helheten. De väljer tunnelseendet. Socialdemokraterna föreslår fler platser för ST-läkare och en statlig delegation som ser över läkarförsörjningen i framtiden. Det är bra förslag.