Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Landskap och filosofiskt sökande

Göte Karlssons landskapsbilder hos Bolins och något nytt hos Anders Ek på Galleri S. På Urbn Arts firar Henrik Ljusberg tvåårsjubileum med en egen utställning som överraskar.

Annons

Bolin Gallery

Det är trångt om väggytan på Bolin Gallery. Göte Karlsson, boende i Stockholm, hyr in sig på galleriet. Färgen ligger skiktad i tunna mjuka penselstreck. Kompositionen är vågrätt med en horisontlinje i släta penseldrag med landskapstema. Göte berättar att det är fria landskapsbilder som kommit till genom fantasin. Många av målningarna påminner om varandra. Kanske de hade förstärkts genom att grupperas tätt? Jag saknar en nerv och spänning mellan färgerna. De svarta ramarna blir för starka till målningarna. Sökandet efter toner lyckas inte och färgen släcks då det inte finns några andningshål eller öppningar i bilden. Kanske målningarna hade vunnit på att vara i grupperingar som installationer? Valören är entonigt melankolisk i blåa, gråa nyanser.

Galleri S

Anders Ek (blåmålaren) har återvänt till Jämtland efter en tid i Värnamo i Småland. Jag har genom åren sett de flesta utställningarna i länet av Anders Ek. På Galleri S ser jag något nytt. Oljans många lager skapar en struktur av färg och djup som vi är vana vid att se. De stora verken med de närgångna vattenspeglingarna finns kvar. Men de har fått sällskap av små traditionella landskapsmålningar där hela motivet finns med och som är mera berättande. Det ger betraktaren ett större perspektiv. Ljuset i landskapsmålningarna påminner om det öländska ljuset och Per Ekströms målningar. Många konstnärer reste under andra världskriget till Öland då det inte gick att resa till Medelhavsljuset. Om Ek har sökt sig till den traditionella stilen medvetet eller om det skett spontant vet jag inte men genom landskapsmålningarna skapas en ingång till de större mera abstrakta målningarna. De kompletterar varandra mycket fint.

Urbn Arts

Urbn Arts firar tvåårsjubileum och äntligen får vi se galleriinnehavarens egen konst på väggarna. Utställningen är genomarbetad och fint komponerad. Alla verken är nya inför utställningen och har inte visats förut. Färgen rinner och tar plats utanför ramarna (även på väggen). Där de förväntade bokstäverna skulle finnas finns en geometrisk lek efter auran av bokstäverna i uppluckrade och fria tolkningar. Nyanser, avgränsningar och mjuka färger gör att hela utställningen får ett sakralt skimmer. Många av målningarna skulle kunna fungera i kyrkomiljö. Jag gillar målningarna mycket men ögat fastnar på ramarna som jag tycker bli för dominanta till bilden/verken med resultatet att de tar över helhetsintrycket. Kanske en obehandlad ruffig träram skulle fungera mjukare och bättre. Vissa av verken skulle kunna vara inspirerade av Hilma af Klint. Hennes filosofiska sökande och utforskande av världsalltet och det religiösa ser jag i Henriks Ljusbergs bilder också. Jag blir positivt överraskad.