Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Låga räntor ett minne blott

Säg farväl till de extremt låga boräntorna. Lägre förtroende för bankerna kommer att påverka boräntorna under lång tid framöver.

Annons

– Före krisen ansågs det helt riskfritt att låna ut pengar till bankerna. Så är det inte längre och vi kommer inte tillbaka dit igen, säger Rikard Josefson, ställföreträdande chef för SEB:s kontorsrörelse i Sverige.

Bankerna en kreditrisk

Våren 2008 började kapitalisterna förstå att också banker var en kreditrisk. Då ökade bankernas kostnader för att säkra finansieringen av de korta bolånen. Därför har skillnaden ökat mellan den referensränta som sätts dagligen, Stibor 90, som är den kostnad banken har för att låna på marknaden, och tremånadersräntan på bolån. Banken har utöver kostnaden för referensräntan numera också en kostnad för att säkra finansieringen.

– Till det kommer den marginal du själv lyckas förhandla dig till på ditt lån, vilken säkerhet du har och om du har fler affärer med banken. För kunder som har alla sina affärer i en och samma bank blir räntan lägre än för den som bara vill ha ett bolån av banken, säger Josefsson.


Anklagelser om smyghöjning

Bankerna har anklagats för att smyghöja räntor för att maximera sina vinster. Därför försöker SEB så tydligt som möjligt förklara för sina kunder hur räntan sätts, numera kan också icke-kunder följa resonemanget på bankens hemsida.

– Det har också haft den positiva effekten att vår personal slipper möta misstänksamma kunder som tror att banken ändå mörkar litet grand, säger Josefson.


Bolånetak och nya EU-regler

Bolånen kommer också framöver att, förutom av Riksbankens väntade räntehöjningar, påverkas av ändrade regleringar, till exempel finansinspektionens bolånetak och nya EU-regler. Finansinspektionens tak kommer främst de unga, som är nya på bostadsmarknaden, att känna av, tror Gunilla Nyström, SEB:s privatekonom. När bankerna inte får inte låna ut mer än 85 procent mot säkerhet i bostaden måste bostadsköparen ordna resten på annat sätt, till exempel via ett dyrare blancolån.


Lågt belånade

Men några stora risker på bostadsmarknaden framöver ser inte SEB:s ekonomer. Hushållens lån på bostäderna är i snitt inte särskilt höga i förhållande till bostädernas värde.

– De allra flesta klarar både fallande priser och stigande räntor. Största riskerna finns för singelhushållen, säger Nyström.

Men SEB:s ekonomer tror att den svenska bostadsmarknaden kommer att förbli tämligen stabil. Svenskarna köper sina bostäder för att bo i inte i förhoppningen att skapa sig en förmögenhet. I snitt äger svensken sin villa i 27 år och fritidshuset i 40 år.