Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Låg fysisk aktivitet och dåliga matvanor kostar 25 miljarder

/
  • ”Många av de kraftigt överviktiga lyfter fram mobbning, då handlar det om både barn och vuxna, att de särbehandlas och diskrimineras”, säger Pia Lindeskog avdelningschef på Folkhälsoinstitutet.

Kostnader relaterade till låg fysisk aktivitet och matvanor belastar samhället med runt 25 miljarder årligen, lågt räknat.

Folkhälsoinstitutet efterlyser nu en nationell strategi för området.

Annons

– Sverige är ett av få länder i Europa som inte har någon nationell strategi när det gäller mat och fysisk aktivitet, säger Pia Lindeskog, avdelningschef för levnadsvanor och livsmiljö på Folkhälsoinstitutet.

– Jag jämför med alkohol– och tobaksområdet, där staten har nationella dokument och handlingsprogram, där de satsar pengar och tittar på strukturer. Det är också de områdena inom Folkhälsoinstitutet där vi ser positiva förändringar.

Hon säger att de har ett särskilt regeringsuppdrag som heter ”Ett friskare Sverige” som är speciellt till sin karaktär eftersom de ska vända sig till allmänheten, vilket de inte gör i vanliga fall.

De ska även inom ramen för det uppdraget samarbeta med livsmedelsbranschen och de efterlyser också ett strategiskt dokument.

Övervikt/fetma har enligt den folkhälsopolitiska rapporten planat ut, men från en historiskt hög och helt onaturlig nivå. Det är fortfarande så att över hälften av alla män är överviktiga/feta och 40 procent av alla kvinnor. I vårt län är nästan hälften av alla invånare klassade som överviktiga/feta jämfört då med snittet för riket som ligger på 45 procent.

– Ökningen har avstannat, men det betyder inte att vi är på väg ner. Läget är lika allvarligt i år som tidigare år.

Vad kostar fetma/övervikt samhället?

– Det beror på hur man räknar, vi har en siffra i den folkhälsopolitiska rapporten med kostnader relaterade till låg fysisk aktivitet och matvanor, säger Pia Lindeskog. Lågt räknat handlar det om 25 miljarder årligen. Det är det direkta funktionsbortfallet och kostnader för hälso- och sjukvården till följd av övervikten, som diabetes och hjärt- kärlsjukdomar.

Undersökningar visar också att utbildning och inkomst har väldigt stor betydelse i nästan allt som har med levnadsvanor att göra. De som har hög utbildning och/eller hög inkomst har en mycket bättre hälsa.

– Har du bättre utbildning kanske du vet vad du ska välja och har du pengar kanske du gör andra val. Här finns studier från Amerika som visar att låginkomstgrupper i större utsträckning väljer snabbmat. Tittar man på hur många kalorier de får för varje krona, kan man säga att det är kalorieffektivt.

– På så sätt är det kanske inte så dumt val men ser man att det leder till övervikt är det inte så smart.

– Eftersom vi inte heller rör på oss är det svårt att med reglera aptiten. Då måste vi ha ett ganska medvetet ätande. Ta exempelvis Gunde Svan som tränade och gjorde av med enorma mängder energi, hans aptit och mättnad räckte inte till för honom för att kunna äta tillräckligt mycket. Han hade problem åt det hållet.

Sedan kommer alla de kommersiella dieterna, där många hittat ett sätt att tjäna pengar på olika pulver och idéer.

– Uppenbarligen är vi som individer intresserade av så kallad quick fix. När vi går till läkaren vill vi hellre ha ett piller i stället för annan rådgivning. Här håller det på att ske en förändring bland patienter och läkarkår.

– Oberoende av vilken alternativ kost du går på är det svåraste inte att gå ner i vikt. Så länge du minskar energiintaget går du ner i vikt, sedan gäller det att hålla vikten. Det ingen pratar om är vilka näringsämnen de får med på köpet, c-vitamin, magnesium, järn och proteiner. De pratar bara om energi, det är problemet för på sikt måste du få i dig de näringsämnen du behöver.

När de kommit så långt att de är kandidater för en överviktsoperation är alternativet program i stil med Biggest loser där man under lång tid får jobba intensivt med stöd för att kunna gå ner, menar Pia Lindeskog.

– När man kvalificerar sig för en operation, då är alternativet operation eller inte operation. Då handlar det om liv och död. Operationerna har visat permanent goda resultat. Ska det sättas in annat måste resurser till betydligt tidigare, redan i skolan.

Synen på överviktiga, har den förändrats över tid?

– Det får bli mina egna reflektioner, visst finns det sociala problem för de riktigt feta personerna som i dag är 11–12 procent av den svenska befolkningen.

– Många av de kraftigt överviktiga lyfter fram mobbning, då handlar det om både barn och vuxna, att de särbehandlas och diskrimineras. Däremot tror jag att det finns en större förståelse för att det inte enbart är individens egna val som avgör.

– Däremot är jag bekymrad över, när man ser i en del amerikanska program, att det finns extremt feta personer som framträder och säger att de är så nöjda med sig själva. Å ena sidan är det fantastiskt å andra sidan blir det kontraproduktivt, de har en medicinskt allvarlig situation.

Hon ställer frågan varför vi inte kraftsamlar mot övervikt och fetma. Här finns ett problem. Många, även politiker, anser att det enbart handlar om individens eget ansvar. Visst har individen alltid ett ansvar men vad finns det för förutsättningar?

Om vi exempelvis ska gå ut och äta lunch vad finns det då för alternativ att välja mellan?

År 2002 jobbade Pia Lindeskog på landstinget i Stockholms län och de tittade på dagens rätt runt om i Stockholm, men de gjorde även en rikstäckande undersökning kring dagens rätt, bröd och sallad och analyserade det.

– Det såg lika ut över hela landet, något bättre resultat i Stockholm. Resultatet låg på pizzanivå, en stor pizza, eller för att uttrycka det annorlunda en kvinnas halva dagsbehov. I genomsnitt var fettinnehållet mer än vad en kvinna behöver på en hel dag.

– Slutsats blev att en kvinna har en chans på tio att hitta en lunch som är hälsofrämjande, en man en på fyra eftersom de kan äta något större måltider.

Har det blivit bättre i dag?

– Man kan alltid hoppas, men jag är inte säker på det. Det är ett exempel på förutsättningar, ett annat är den fysiska miljön. Kan man gå, cykla och finns det utrymmen för barn att leka på?

– Den byggda miljön kan sätta väldigt mycket begränsningar och möjligheter. Det är något vi tittar på.

Mer läsning

Annons