Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kyrkan har makt över 70 miljarder

Politikerna i Svenska kyrkan har makt över mer än 70 miljarder kronor. Tillgångarna ligger till stor del i skog och värdepapper. Men trots de stora rikedomarna väljer få att påverka hur pengarna används.

Annons

Den största delen av Svenska kyrkans årliga inkomster kommer från kyrkoavgiften som betalas av medlemmarna. Men antalet medlemmar har under en lång tid minskat. För 30 år sedan var 92 procent av Sveriges befolkning med i Svenska kyrkan. I dag är andelen betydligt lägre och antalet medlemmar drygt 1,2 miljoner färre. Tappet innebär att antalet personer som betalar kyrkoavgift krymper stadigt.

Men trots det har Svenska kyrkan lyckats förvalta sina tillgångar väl och blivit allt rikare. Förra året förvaltade Svenska kyrkan en förmögenheten på inte mindre än 74,3 miljarder kronor. En stor del av tillgångarna ligger i skog, byggnader och värdepapper.

Kyrkans organisation har tre politiska beslutsnivåer. På var och en av dem fattas avgörande beslut om hur intäkter och avkastning ska fördelas. Många frågor på nationell nivå kan verka abstrakta för de flesta väljare men samtidigt finns flera konkreta beslutsområden.

– Besluten på riksnivå handlar bland annat om internationell hjälpverksamhet som utvecklingsbistånd, katastrofbistånd och påverkansarbete. Den verksamheten omsatte förra året 400 miljoner kronor. En annan viktig del som beslutas på den nationella nivån är fördelningen av den kyrkoantikvariska ersättningen från staten. Den är på 460 miljoner kronor om året, förklarar Magnus Kald som är chefkontroller på Svenska kyrkan.

Politikerna på stiftsnivå bär också ett stort ansvar när det gäller fördelningarna av kyrkans pengar. Även på den nivån handlar det om fördelning av statliga medel till renoveringar av kyrkor och antikvariska föremål. Stiften sköter även prästlönetillgångarna värda drygt 34 miljarder kronor. Det handlar i huvudsak om skog och mark som allt sedan medeltiden har donerats till Svenska kyrkan i syfte att avlöna präster.

På församlingsnivå fattas merparten av alla beslut som rör den kyrkliga verksamheten. Församlingarna fick förra året in 17,8 miljarder kronor som de lokala politikerna hade att fördela.

– Det här är väl kanske det viktigaste valet för den enskilde medborgaren. På församlingsnivå handlar det mycket om de kyrkliga handlingarna som dop, vigslar och begravningar. Det handlar också om diakoni och social hjälpverksamhet. Arbete med barn och unga och så vidare. Det enda som egentligen är reglerat är att det ska vara gudstjänst på söndagen, säger Magnus Kald.