Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kvinnornas Östersund på ny karta

Med mobilen i handen kan man gå på upptäcktsfärd och följa fascinerande människoöden. Meja – Förening för kvinnohistoria och genusvetenskap har skapat en karta över kvinnliga avtryck i staden.

Kvinnor har sällan blivit förevigade i skulpturer. I Gävle står en porträttbyst av Karolina Själander, grundare av stadens flickskola. Den har konstvetaren Jessica Sjöholm Skrubbe funnit vara ett undantag. I Gävle liksom landet i övrigt avbildas betydelsefulla män som individer, eller så avbildas kategorier av män som exempelvis arbetare eller intellektuella. De är aktiva och deras roller i samhället betonas. Skulpturer av kvinnor däremot avbildar dem oftast unga, nakna och passiva. De föreställer ingen särskild individ utan har anonyma modeller till förebild och inte sällan styrs avbildningen av ideal, snarare än realism.

I Östersund finns tre skulpturala verk som avviker från detta mönster. Jag tänker dels på att Hanna Rydh (1891-1964) avbildats i en porträttbyst av Olof Ahlberg, som återfinns på Rådhuset. Hon var landshövdingsfru och även mycket aktiv som arkeolog och politiker. I en relief av Torsten Fridh återfinner man även aktiva kvinnor i fredliga ärenden. Den hängde tidigare på Arméns Tekniska Skola men återfinns nu i Tillväxtverkets entré. Fredliga ärenden med amorösa medel kan man även misstänka att Moder Svea i Karl-Olof Björks tappning är ute i. Den hängde i A 4:s restaurang och finns numera i ett av Mittuniversitetets trapphus.

Det är inte bara i konsthistorien kvinnorna är anonyma. Inspirerade av Stockholms kvinnokarta som DEA föreningen för Kvinnohistoriskt museum har Meja – Förening för kvinnohistoria och genusvetenskap reagerat mot detta och vill lyfta fram deras historia i Östersund. På sin hemsida www.mejaforening.se har de skapat en karta med ett antal särskilt intressanta platser markerade. Det handlar ofta om platser förknippade med kvinnor som varit kulturarbetare, framgångsrika näringsidkare eller utmärkt sig på annat sätt. Så utrustad med en mobil, eller med en utskriven karta, kan man gå runt på upptäcktsfärd och läsa om kvinnorna i särskilda faktarutor. Startar men nere i hamnen kan utgångspunkten vara ljusraketen av Anette Ohlsson från 2005, eller "Hjärtat av guld" som den också kallas. Där finns även Storsjöhyttan med tre kvinnliga glasblåsare.

Gå en bit mot nordväst och se det vackra, gula Jugendhuset på Strandgatan 14. Dit kom Nicolina Teresia Johannesson som hembiträde 1913. Hon våldtogs av sin arbetsgivare och bedrev sedan utpressning mot honom. Nicolina Teresia blev snart väldigt skicklig i konsten att förföra rika män och leva på deras pengar. Detta kan man läsa mer om i Bengt Erikssons dokumentärroman från 2009, där hon är huvudperson. En bit upp på Biblioteksgatan finns en äldre, röd timmerbyggnad i en gränd till vänster. Det användes som varulager av Wendela Smith. När hon blev änka 1887 övertog hon en affärsrörelse och drev den vidare med framgång.

Hanna Rydh finns visserligen med på kartan, men inte med hänvisning till ovan nämnda skulptur utan till landshövdingens residens. Inte heller finns Karl-Olov Björks eller Torsten Fridhs ovan nämnda verk med på kartan. Jag blir lite förvånad över urvalet ibland, varför ska till exempel Olof Ahlbergs Afrodite vid Rådhuset finnas med? Den är ett typiskt exempel på kvinnoskulpturen som vackert och harmoniskt ideal, utan någon verklig modell. Med alla dessa kvinnor som utmärkt sig på olika sätt riskerar man förstås även att missa de vanliga kvinnorna och de vardagliga situationerna. Sådana som verkar i det tysta men gör avtryck ändå. Dessa invändningar till trots är det förstås ett välkommet initiativ, vi behöver få veta mer om kvinnornas historia i Östersund och den här kartan är en bra början.