Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Konsthelg med många uttryck

/
  • Aino Näslund har anlitats som curator när Östersunds konstklubb visar konst ur sina samlingar. Hon har genom att gå på ”sin magkänsla” plockat ut 42 verk inköpta mellan 1945 och 2008 som nu fyller alla rum på det övre planet.  foto: Ulrika Andersson

Det är lördag och vädret är trist, trist, trist. En dag för konstbesök. Men på Färgfabriken Norr står jag alldeles ensam under den dryga halvtimme jag är där.

Annons

Det är lördag och vädret är trist, trist, trist. En dag för konstbesök. Men på Färgfabriken Norr står jag alldeles ensam under den dryga halvtimme jag är där. Och på Tidlösa ting är det däremot väldigt, väldigt trångt när Emilia Linderholm visar sina målningar. Bra konst avgörs kanske inte av antalet besökare. Men samtidigt måste nog Färgfabriken Norr fundera på varför det en lördag med dåligt väder är så lite folk där trots att inträdet är gratis…

Ahlbergshallen

”Vår salong” är ingen vårsalong. Dels är det höst och dels är det Östersunds konstklubb som visar sin egenhändigt inköpta konst. Klubben bildades i februari för 65 år sedan. Och har sedan dess anordnat ett stort antal utställningar. Just nu fyra stycken per år i Ahlbergshallen. Klubben har också under åren köpt in runt 150 konstverk som alla är deponerade hos Östersunds kommun och visas i kommunens olika lokaler.

Till utställningen har Aino Näslund anlitats som curator och hon har genom att gå på ”sin magkänsla” plockat ut 42 verk inköpta mellan 1945 och 2008 som nu fyller alla rum på det övre planet. Det är en fin utställning.

Här finns ett skönt urval av svensk efterkrigskonst med några riktiga guldkorn som en annorlunda Bengt Lindström från 1952 och en mycket fin liten målning av Lennart Rodhe inköpt 1949. Bäst gillar jag Stig Claessons ”Traktor” från 1974 med ett nästan abstrakt linjespel i pastellen och Berta Hanssons livliga ”Spel och dans II” inköpt 1951.

Drejeriet

I Drejeriets lilla gallerilokal visar just nu Krister Nordstedt från Motala tjugo olika verk under samlingstiteln ”Obebott”. Här finns en serie keramikskulpturer föreställande hus i olika stadier på väg mot ruinen och så en speciell serie vaser i strama kavlade ytor. Glasyren är lite gråblå.

– Ja, jag blandar en stor mängd glasyr och kör med den genomgående. Sedan får formen i stället tala. Jag strävar efter ett maximalt uttryck på minimalt sätt, berättar Krister.

Det är föremål värda att se. De har ett eget uttryck oavsett om de kan brukas eller inte. Här finns en kärvhet i det sparsmakade uttrycket som tilltalar.

Färgfabriken Norr

I den del av den pågående utställningen ”Look Twice” som kommer att bytas nästan varje månad kan man just nu se en videoinstallation av den norska konstnärinnan Karima Risk och av Linda Saveholt, som flyttat tillbaka hit till sitt hemlän. ”The Heart Is A Lonely Hunter” heter deras video- och ljudinstallation som visas på två större dukar, två mindre skärmar och fem skärmar i teveformat.

Vi ser kortare filmer på maximalt fyra minuter som är filmade i Bulgarien, Egypten Berlin, Frankrike och Trondheim. Videoinstallationen finns kvar till den 15 november.

Att vara där i rummet omgiven av alla dessa filmer skänker ett slags lugn. Det är inga stora händelseförlopp utan snarare små förskjutningar som vinden i trädet, människors långsamma rörelser eller någon som börja sjunga.

I det lilla är det faktiskt riktigt vackert. Inga stora gester. Men ett lugn och en värdighet som saknas i det svårgripbara halvkaos som utgör den övriga delen av utställningen. Men nu har i vart fall ”Look Twice” fått en förklarande katalog så att utställningen är något lättare att ta sig in i. Men besök Färgfabriken Norr och bilda er en egen uppfattning. Med videoinstallationen på plats så händer det ändå en hel del där.

Galleri Tängtorpet

Sista utställningen för säsongen och sista utställningen inför ett uppehåll på obestämd tid. Det som visas är akvareller av Ingrid Larsson under rubriken ”Ödemarksro”. Ingrid har målat hela 35 akvareller inspirerade av dikter och sångtexter av sin mor Anna-Märta.

Det är akvareller som gärna använder sig av våttivått. Som bäst är det när tekniken används för att skapa stämningar utifrån ändå tydliga motiv, som hus, ett vackert ljus i en skogsglänta eller landskap. Men ibland litas det för mycket på tekniken och det bli väl ofokuserat, färgerna tar över från motiven och det fungerar inte alls lika bra. Inte heller när färgerna blir för skira blir det bra.

Men bitvis finns här riktigt fina akvareller, mycket stämningsfulla och poetiska. Utställningen pågår fram till den 22 november.

Jag hoppas att det inte dröjer för länge innan Gallari Tängtorpet kommer åter. Det är en vacker scen för konsten.

Tidlösa Ting

Det var trångt och mycket välbesökt när Emilia Linderholm hade vernissage på Tidlösa Ting i lördags. Lokalen brukar annars var fylld av hennes mammas konst. Och Lena Linderholm skymtade också förbi som besökare även i lördags. Men nu visas fram till den 7 november oljemålningar, akvareller och grafik av Emilia Linderholm. Det är andra gången i år som hennes konst visas i Jämtland – tidigare har hon gästat Ragundadalens konstförening.

Måleriet består till stor del av en återkommande ansiktslös kvinnofigur som mer eller mindre tydlig dyker upp i verken. Oftast med klänning i starkt lysande, hårt uppdrivna färger. Det nästan brinner om dukarna och akvarellpapperen.

Intensiteten både imponerar och kan bli till ett uttröttande manér. Sett i massupplaga blir det faktiskt aningen tröttande i längden. Men stilsäkerheten och modet imponerar. Emilia Linderholm framstår inte som någon färdig målare. Hon är visserligen vare sig särskilt ung längre med sina 34 år och hon har ställt ut under hela 2000-talet. Men uttrycket känns som det är på väg att hitta sin form. Än är inte alla bitarna riktigt på plats.

Här finns några verk som har en egen lyskraft och som riktigt sticker ut. Samtidigt finns där andra som inte alls har samma styrka och som mer känns skissartade. Det ska bli roligt att följa Emilia Linderholm framöver, för här finns så mycket bra att bygga vidare på. Och ett par glasvaser från Klavreström Kristall med hennes design/målningar är så vackra.

Mer läsning

Annons