Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Framtidens kultur i Linz

Annons

Framtidens mueseum kallas det. Här visas det allra senaste inom konst, teknologi och vetenskap i samverkan. Just nu ett laboratorium med interaktiva installationer och okonventionella experiment. Men en gång i framtiden ska även denna konst och teknologi  hamna på museum, Framtidens museum. Så låt oss uppleva Framtidens museum redan nu.

Ars Electronica Center heter det. Exteriört ser det ut som en illuminerad glaskub i åtta våningar. Efter mörkrets inbrott antar det formen av ett upplyst och färgskiftande skepp som ankrat här på den södra stranden av Donau i Linz i Österrike.

Väl innanför dörrarna till detta okonventionella och spännande Framtidsmuseum kan man bege sig på resa till en värld av morgondagens konst och teknologi i perfekt symbios. Här skapar inbjudna konstnärer interaktiva installationer, här gör vetenskapsmän okonventionella experiment i öppna laboratorier och här arrangeras hela festivaler för digital kultur och mediakonst med inbjudna gäster från hela världen.

Ett av de mest spektakulära projekten är en tredimensionell visualisering av Wagners opera Rhenguldet.

Själv kan jag med en liten platta framför bröstet kroppsskanna mig rakt igenom min tjocka vinterrock och se minsta muskel och kota. Jag fotograferar mitt eget öga och förstorar det hundra gånger. Otäckt. ”New Images of Mankind” heter den här utställningen.

Ars Electronica Center är en unik anläggning för konst och teknologi, som ännu inte har någon fullt utbyggd motsvarighet i världen. Det öppnade redan 1996, men utökades och fick sin nuvarande form under kulturhuvudstadsåret ifjol. Det var då, 2009, som hela Linz definitivt förvandlades från tung och gråsmutsig industristad till kulturstad – och framtidens kulturstad.

– Wien och Salzburg representerar gårdagens kultur, Linz dagens och morgondagens, säger min guide Casimir Paltinger stolt, när vi slår följe genom en vibrerande livlig kulturstad i midvinterdräkt.Och han kan peka på Offenes Kulturhaus, som rymmer produktionsstudior, laboratorier och utställningscentrum för den samtida konsten. Och Akustikon som inspirerar konstnärer och oss vanliga besökare när det låter oss uppleva ljud av alltifrån planeternas rörelser i universum till stadens vardagsljud och den totala tystnaden.

Men visst har också Linz en kulturhistoria att falla tillbaka på, långt innan den tunga industrin etablerades. Det var här författaren Adalbert Stifter (1805-1868) verkade och skrev sina främsta verk, till exempel Nachsommer. Till hans minne finns det ett Stifterhaus för litteraturen.

Det var också i Linz som kompositören Anton Bruckner (1824–1896) levde. Till hans minne arrangeras en årlig Bruckner–festival och Linz Bruckner Orchestra är alltjämt en av Österrikes främsta orkestrar.

Men en annan historisk person som i sin ungdom bodde i Linz och kanske där upplevde sin lyckligaste tid var Adolf Hitler. Här hade han gått i konstskola under en bekymmerslös tid i sitt liv. Han kom alltid att älska Linz och drömde om att göra Linz till Tredje rikets kulturhuvudstad.

Hitler gav arkitekten Herrmann von Giesler (Albert Speer var fullt upptagen med att rita det framtida Germania) i uppdrag att rita den nya kulturhuvudstaden med ett gigantiskt stort museum som skulle härbärgera all konst som nazisterna stulit runt om i Europa, ett konsert- och operahus samt ett mausoleum för sina föräldrar och sig själv i en framtid. Ritningarna i sedvanlig neoklassisk, fascistisk stil, finns alltjämt bevarade.

Linz tog efter kriget resolut itu med sin denazifiering, men nog är det väl en ödets ironi, att det nya operahus som nu byggs i Linz och ska vara klart 2012 uppförs just på den plats där Adolf Hitler avsåg att uppföra ”sitt” operahus.

Mer läsning

Annons