Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En underbar dag

Annons

Spanien och spansk litteratur var årets tema men dominerade inte helheten på något sätt. Som symbolbärare för spansk litteratur uppmärksammades Lorca av poeten Jerker Sagfors i en dikt, där namnet Frederico Garcia Lorca upprepades på ett rytmiskt, magiskt vis. Sagfors läste ur sin nya samling Grön, grön, förtätade dikter, det fanns strofer som fastnade lätt:

Natten är en raksträcka på en motorväg…

dagen ett brev i en duvas näbb…

Göran Greider klädd som vanligt i svart t-shirt påminde om att han skrivit en bok om mode och läste ur sin senaste diktsamling Katterna kommer in från mörkret. Hans budskap är att vi har förstört den vilda naturen, biologisk mångfald kort och gott. Nu återstår att anlägga trädgårdar och adoptera vilda djur.

Peo Rask klagade i sin dikt över kulturens undanskuffade plats. Vi ska alltid vara fernissa åt något annat.

Även utanför det mörka och svala poesirummet fanns poeter, bland andra Johannes Anyuru som läste ur Städerna inuti Hall och samtalade med förläggaren. Kanske var vreden stark och euforisk förr. Nu fanns mer tvivel och sorg över begränsade möjligheter att förändra något i världen.

På De utsattas scen talade läkaren och författaren Lars H Gustafsson om sin bok Gå med dig om glädjen i att vara medmänniska. Som många andra hade han börjat fundera över våra drivkrafter att ge utsatta stöd och hjälp. Behöver vi dem som är i underläge för att bli lite mer mänskliga?

Lars Gustafsson har stor erfarenhet av arbete med gömda barn och människor i Rosengård, en stadsdel som han menade givits en alltför mörk bild i media. Jag buntar ihop Gustafssons bok med Thomas Thorild, 1700-tals diktaren och samhällskritikern, en man för alla tider och en författare och outsider jag känner starkt för. Det var han som bara ville förklara hela naturen och förändra hela världen. Thorild har fått ett eget sällskap äntligen och vi kan läsa hans pamflett Om kvinnokönets naturliga höghet. Han var hemlös, lottlös, måttlös och stöddig och hans fiender Kellgren och Tegnér hånade honom och överöste honom med glåpord.

I samma division spelade min idol Ellen Key. Hennes sällskap spelade upp ett litet kostymdrama baserat på brevväxlingen mellan Key och Urban von Feilitzen. Att barn ska lyda blint hämmar den personliga utvecklingen predikade Key. Jag tror på livet och evolutionen och livets förutsättning är ju den erotiska kärleken. Urban och Ellen odlade själarnas vänskap som vi läst i Anneli Jordahls bok Jag skulle kunna vara din hund. När jag lyssnat på debattboken Sälj hela skiten av Peter Gustavsson, Kenta Werne och Josefin Brink om privatiseringens långsiktiga verkningar blev jag tvungen att springa till Maria Wetterstrand och varna henne för att vara alltför naiv. Det fagra ordet mångfald som vi lätt frestas adoptera, leder till koncentration av riskkapitalbolag i både vård och skola och vinster har redan hamnat i skatteparadis.

Naturligtvis var Isabell Allende drottningen som drog enorma folksamlingar när hon talade om sin bok Summan av dagarna. Isabell, Isabell ropade man och ville fotografera. Från min avlägsna plats hörde jag att hon fortfarande är feminist. Kajsa Ingmarsson lobbade för sin bok Bara vanligt vatten om en superframgångsrik författare som skriver om en superframgångsrik författare. Jag tror jag hoppar den.

Torbjörn Flygt hade skrivit en barnbok, Fiskplåt och bajsdrakar, om barns ordlekar. Vad säger man, det börjar på f och slutar på låt…? FISKPLÅT! Lät kul. Riktigt bra tror jag Pija Lindenbaums Siv sover vilse är. Den återkommer jag till i LT.

Mer läsning

Annons