Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kultur gör skillnad – inte minst i glesbygd

/

Kultur kan göra skillnad!
Det är titeln på en av Glesbygdsverkets allra sista projektrapporter, som kom från trycket precis innan verket avvecklades den sista mars.
Men kan en rapport från Glesbygdsverket göra skillnad?
Trots ett massivt utskick till alla tänkbara intressenter och till media över hela landet så har dess författare Catarina Lundström än så länge bara fått en enda reaktion – från LT.

Annons

Det var Catarina Lundströms egen idé att hon i sin sista utredning för Glesbygdsverket skulle titta på kulturen i glesbygd, berättar hon när LT som hittills enda tidning kontaktar henne för att höra mer om rapporten ”Kultur kan göra skillnad! En termometer och receptsamling om kultur i glesbygdstäta kommuner”.

Avsikten var bland annat att peka på kulturområdets potential för utveckling och entreprenörskap i landets gles- och landsbygdstäta kommuner.

– I dag pratas det mycket om kulturens betydelse för näringslivet och tillväxten, om kulturen som ett slags smörjmedel för övrig utveckling. Men exakt hur sambanden ser ut vet vi inte så mycket om, säger Catarina Lundström.

I utredningen har Glesbygdsverket undersökt 50 av landets mer landsbygdspräglade kommuner – 27 stycken i Norrland och 23 i Syd- och Mellansverige. Man har kartlagt utbudet i kommunerna och intervjuat ansvariga tjänstemän om såväl framgångsrika exempel som vilka problem och hinder kulturverksamheten kämpar med.

Fram träder en ganska blandad bild, där två av tre tillfrågade an-ger att kulturen har en god ställning i den egna kommunen. Vilket betyder att återstoden – en tredjedel av de tillfrågade – anger att kulturfrågorna inte ses som särskilt viktiga. I budgetsammanhang ställs ibland kulturfrågor mot utbildningsfrågor och i samband med befolkningsminskning och lågkonjunktur finns farhågor om att kulturen kommer att bli en förlorare.

Men att kultur kan vara en motkraft tycks alla vara överens om. Ett rikt kulturliv lockar inflyttare och får folk att stanna kvar. Och kulturen i sig kan ge arbetstillfällen när kulturupplevelser blir företagsidéer och kulturarbetare blir entreprenörer.

– En del vill ju hävda att det finns en motsättning mellan kulturens självständiga ställning och en mer kommersiellt anpassad kultur. Jag tycker att den motsättningen är mindre framträdande i glesbygden. Här går det hand i hand, säger Catarina Lundström.

– I storstäderna har man råd att sitta i sitt kulturella torn och hävda att man inte ska behöva ta kommersiella hänsyn. I glesbygden ses kultur ofta som ett viktigt verktyg för att hålla samman och bidra till utveckling och framtidstro.

I Glesbygdsverkets barndom ägnade man sig ganska mycket åt utåtriktad opinionsbildning, men den rollen har tonats ner allt eftersom. På senare år har man koncentrerat sig på huvuduppgiften att förse beslutsfattare och andra myndigheter med utredningar och underlag som gör att glesbygdens intressen tillgodoses i alla beslut.

Men det är inte alltid lätt att nå fram till den målgruppen, konstaterar Catarina Lundström. När jag frågar hur hon tror att hennes rapport kommer att tas emot av kulturpolitiker i riksdag och departement säger hon lakoniskt:

– Jag är inte säker på att de kommer att läsa den. De har ju så mycket de ska läsa ...

Catarina Lundström tycker att det är lättare att nå ut till kommuner och landsting, och hon vill att de goda exemplen i rapporten ska ha en inspirerande effekt:

– Jag hoppas att de kommuner som deltagit i undersökningen ska bli inspirerade av varandra, och att det även ska sprida sig till andra kommuner.

När Glesbygdsverket lades ned bildades istället två nya myndigheter: Tillväxtverket och Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. Båda dessa ska ha ett landsbygdsperspektiv i sin verksamhet.

Catarina Lundström följer med till det nya Tillväxtverket, men har fått tjänstledigt från sin tjänst där. Hon är i grunden historiker och tar nu tjänstledigt för att ägna sig åt egen historisk forskning vid Mitt- universitetet.

– Men givetvis kommer jag att följa vad som händer med kulturrapporten. Och ordnas det seminarier och konferenser om kring den vill jag vara med, avslutar Catarina Lundström (som också fortsätter att medverka som kulturkrönikör och recensent här i LT).

Fotnot: Rapporten ”Kultur kan göra skillnad! En termometer och receptsamling om kultur i glesbygdstäta kommuner” kan beställas eller laddas ner från det nya Tillväxtverkets hemsida, www.tillvaxtverket.se

Mer läsning

Annons