Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Krönika: Tyvärr, Jämtland – det här blir nedflyttning

Bara tre matcher är spelade, men formkurvan pekar rakt ned i källaren för Jämtland Baskets division 1-damer. Tre raka hemmaförluster signalerar om en iskall vinter.

Hur man än vänder och vrider på läget finns det troligen bara en sak som kan rädda säsongen; en spelarförstärkning.

Annons

Senaste förlusten, i dag mot Luleå Stars, var ett saftigt besked till spelare och ledare om allvaret i situtationen. Trots en mycket medioker motståndare var Jämtland i underläge matchen igenom.

Säkert hade det varit annorlunda om Tanisha Woodard kunnat spela, men hon var skadad. En hjärnskakning på träning gör att hon måste vila ett par dagar till.

Utan Woodard saknade Jämtland den där matchvinnartypen eller ledande spelaren med rutin som fäller avgörandet i den här typen av bottenmatcher. Det unga hemmalaget krigade så gott man kunde, men vad göra när kvaliteten inte är där.

Befarar starkt att kvaliteten kommer att saknas även i fortsättningen. Dagens Jämtland håller faktiskt lägre nivå än fjolårets lag.

Då ska vi veta att Jämtland i fjol, under Mattias Jönsson, fick kriga till den sista omgången innan division 1-kontraktet säkrades.

Sedan dess har Jämtland dränerats på kraft i form av Tina Eriksson, Camilla Boström, Catrine Kjelsson, Elin Johnson och Tove Grannäs Brännström. Det märks.

Nysatsningen, som lanserades i somras, med Damligan som det långsiktiga målet, känns i dag mycket långt bort. Nye coachen Dennis Cooper behöver inse att han måste få hjälp om säsongen inte ska sluta i fullständigt fiasko.

Med hjälp menar jag inte en andrecoach, även om det skulle vara önskvärt. Nä, det här handlar om en ren spelarförstärkning.

Värvningen av Tanisha Woodard räcker inte. Jämtland saknar framför allt två spelartyper som kan förändra säsongen och framtiden.

En pointguard och en insidespelare. Två spelare som kan leda laget på varsitt sätt. Som kan göra poäng, men också vara ryggraden i laget.

Därför var det så märkligt attt Cooper valde att värva just Woodard till laget. Hon är varken guard eller insidespelare. Dessutom är hon inte den naturliga ledartypen som behövs.

Den ledartypen satt i stället på läktaren. Tina Eriksson hade kunnat göra mycket nytta om hon fått vara med. Både som spelare och pådrivare.

Dennis Cooper vill dock bara ha med de som orkar underkasta sig den ökade träningsmängden. Det är både bra och dåligt.

Cooper vet att mycket träning är nödvändigt om Jämtland ska nå ligan igen. Men han krockar samtidigt med verkligheten när han nobbar rutinerade krafter som i många år spelat i division 1 och som finns i närheten.

Jämtlandscoachen behöver inse fakta. Dagens Jämtland håller knappt division 1-klass. Då är det tjänstefel att inte ta hjälp av spelare som Tina Eriksson. Hon skulle kunna vara den perfekta "mamman" för detta unga lag.

Ser bara ett sätt som Jämtland kan krångla sig bort från nedflyttningsspöket; att förstärka med en poänggörare. Helst en insidespelare. Det kommer dessutom att frigöra utrymme för andra spelare som då slipper känna pressen att de måste prestera max i varje match.