Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Korvens klassresa

Glöm indiska grönsaksgrytor eller surdegsbröd. Nu är det korven som är trendig. Den har gjort en klassresa. Det är inte längre slappt att köpa sig en kokt eller grillad till lunch. Det är i stället riktigt hett.

Annons

I tv-programmet Historieätarna fick tittarna se hur maten förändras i takt med samhället. På 1970-talet var sociala maträtter som fondue det allra coolaste. I dag är korven symbolen för det nya landet vi lever i. Det trendiga malda köttet säger något om Sverige.

Det framstår ibland som om alla har Linas matkasse och råsaftscentrifuger. Det är en bild skapad av och för storstädernas välmående medelklass. När riksmedia beskriver att korven är het igen handlar det ofta om att stoppa sin egen exotiska korv med dyra köttsorter och udda kryddor. Det finns andra grupper det talas tystare om. Var tredje arbetslös är idag fattig. Mellan 2004 och 2012 har det blivit tre gånger fler fattiga i gruppen arbetslösa. Tapio Salonen, professor i socialt arbete, säger till SVT att det är baksidan av arbetslinjen. Det skulle löna sig att arbeta, sa Alliansen. Så det kostar att vara utan arbete.

Det är fantastiska tider – för inkassobolagen. Allt fler svenskar hamnar hos kronofogden med sina skulder. Samtidigt skriver Aftonbladet om de 205 000 fattigpensionärer som finns i vårt land. Det är sorgliga historier. Män och kvinnor som slitit hårt i hela sitt liv. En man beskriver hur han nu måste plocka bär och jaga för att överleva. Andra lånar pengar. Det gemensamma är besvikelsen. De som plikttroget gått till arbetet varje dag blir nu tackade av samhället genom att få fattigdom som medalj. En man saknar tänder i underkäken, han har inte råd att gå till tandläkaren.

Nu när det är valår kommer politiska argument att hagla. Siffror, statistik, livsberättelser och partiledarnas förklaring till varför just deras politik är bäst. När det blir som grötigast kan vi tänka på korven. Varför det ofta står om dyra köttkvarnar i tidningarna men sällan om alla som behöver leta efter extrapriser för att ha råd med falukorven. Vi får fundera på vad det är för slags högerpolitik som har gjort att arbetslösa blir fattigare, att fler belånar sig och att pensionärer behöver plocka bär för att överleva.

När något tv-program om 20 år kommer analysera vad vår tids mattrender egentligen säger om oss kan de nog konstatera en sak. Det är inte korven i matlådan som är det mest politiska. Utan att så många inte ens har råd att köpa en kokt eller grillad i kiosken.

Linnea Swedenmark