Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Korntunnbrödet har sina rötter i järnåldern

/
  • Britt-Marie och Sten Holmberg bakar tunnbröd på traditionellt vis i den gamla bakstugan från 1800-talet i Ösa, Ås. Brödet gräddas på stenhäll och kavlas ut för hand. I 20 år har de till och från bakat i bagarstugan.           Foto: Seved Johansson

Tunnbrödet går tillbaka till vårt mest ursprungliga sätt att göra bröd.

Annons

Umeåarkeologen Karin Viklund har i en avhandling, baserad på fynd av sädeskorn vid olika utgrävningar, kunnat konstatera att korntunnbrödet har sina rötter i äldre järnåldern.

Då bakades detta bröd i hela nuvarande Sverige.

Under 1700-talet var rågbröd vardagsbrödet i de södra och mellersta delarna av landet.

Tunnbrödet bakat på havre eller korn, var den vanligaste brödsorten i norra Sverige.

Rågen erövrade under medeltiden landskap efter landskap i Sverige, men längst i norr var jordmånen olämplig för rågen, varför kornet fick vara kvar som det viktigaste sädesslaget. Tunnbrödet har därför fått leva kvar genom århundradena i mellersta och övre Norrland.

Nästan varje hem hade förr en bagarstuga där kvinnorna hjälptes åt att baka tunnbröd, minst två gånger per år, höst och vår.

Brödet ansågs vara en basvara.

Mer läsning

Annons