Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Konstverk med och utan budskap

På Galleri S visas grafik av Britt Hillbom, Bengt Ellis uppmärksammas med bok, film och utställningar. Sweet art-trenden fortsätter i Östersund och Jamtli har kommit i händelsernas centrum genom det kontroversiella beslutet att avboka Lars Vilks.

Galleri S

Britt Hillbom visar grafik och en animation fram till 12 september. I bild efter bild får man se barn och tonåringar i lek och vardagliga situationer, ofta vid en badstrand. De är präglade av ett naivistiskt uttryck och en minimalism, särskilt när det gäller återgivandet av miljöerna. Ibland har figurerna en högre men obestämd ålder. Detta särskilt på väggarna med ett bestämt tema. Konstnären har till exempel utgått från ett citat av Hjalmar Söderberg om hur vi människor alltid strävar efter att göra ett intryck på andra. På en vägg har därför hängts verk som visar personer som eftersträvar detta genom att krumbukta sig i olika kroppsliga ställningar. Hillbom berättar att hon utgått från sitt eget liv och betonar vikten av lek och kreativitet även i vuxen ålder. Och kreativa är hennes verk fast inget som direkt ger nya perspektiv. Jag får intrycket att hon ibland gått upp i skapelseprocessen så till den grad att processen blivit viktigare än det synliga resultatet och hur det kan tolkas. I flera av bilderna tycks nakna vita människor styra över färgade. Häri ska troligen inte läsas in något budskap om världens tillstånd av idag. Vid tillfrågan svarar Hillbom att hon inte tänkt på att det faktum att människorna i hennes verk har olika färg på huden kan uppfattas som så att de har olika hudfärg.

Bengt Ellis

Plötsligt har konstnären Bengt Ellis (1923-2007) kommit i ropet. En bok med ett rikt bildmaterial och texter av tolv personer ges ut på Jengel förlag. Den 20 september är det boksläpp på Jamtli med en retrospektiv utställning i kaféet. Fram till 27 september kan man även se verk av honom på Elliseum i Funäsdalen. Dessutom är MiQ Bohlin sysselsatt med en film om Bengt Ellis. Det är glädjande att allt detta sker, fast personligen har jag lite svårt att förstå dessa satsningar på en redan uppmärksammad konstnär. Ellis var en skicklig målare och hans landskap kan vara riktigt gripande i koloristiskt mer återhållsamma versioner. De förtjänar en publik, men varför kan inte lite ljus även kastas över Herman Talvik, Ellis samtida kollega i Härjedalen? Där talar vi om en verkligt originell konstnär som i ett extatiskt stämningsläge förmedlade religiös mystik och dessutom hade ett dramatiskt levnadsöde.

Sweet art

När jag bodde i Borås för ett par år sedan bildades en tradition kring en skulptur i de centrala delarna av staden. Fredrik Wretmans byst och självporträtt i övernaturlig storlek med titeln Bodhi hade placerats delvis nedsänkt i Viskan. Vid midsommartid försågs han med en krans och när den kalla årstiden infann sig trädde elever vid Textilhögskolan en toppluva över hans huvud. En liknande tradition har börjat bildas i Östersund kring Afrodite vid rådhuset. Någon toppluva har jag hittills inte sett, men både midsommarkrans och halsutsmyckningar. Just nu har hon försetts med en estetiskt genomtänkt utsmyckning i textil och metall. På Gamla tingshusets fasad mot Rådhusgatan har skulpturen Justitia fått en enklare, taggig halsring. Kanske en syftning på att rättvisan går i ledband, men tingshuset används ju sedan länge till andra aktiviteter än juridiska. I Östersund har begreppen ställts lite på ända då street art som vanligen är den uppkäftiga och osanktionerade grenen fått offentligt stöd av kommunen med just tingshuset som bas. Jag vill upprepa konstkrönikans maning från i fjol somras – tipsa gärna redaktionen om sweet art i länet!

Jamtli

Inför den kommande utställningen Udda och jämt var konstnären Lars Vilks inbokad. Nu visade det sig senare att Vilks i höst även skulle delta i en antiislamistisk konferens, vilket fick jamtlichefen Henrik Zipsane att avboka honom. Reaktioner har vi sett i media över hela landet med protester som urartat i hot, men även stöd för beslutet. En liknande situation har i sommar uppkommit i vår västra grannregion. I samband med en dekoration av entrén till Trondheim Kunstmuseum yttrade dess chef Pontus Kyander att det inte skulle hängas någon nationsflagga där så länge han fick bestämma. Det blev en mediestorm över hela landet som överskuggade det faktum att museet blivit bombhotat för sin utställning Sammen. Vi lever i oroliga tider, det har börjat visa sig i konstlivet i våra avlägsna fylken och län.