Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Konstupplevelser att ta vara på

/
  • Carin Ellbergs ”Following the landscape” på Färgfabriken känns uppfriskande och är absolut värd ett besök.Foto: Håkan Luthman

I helgen kunde östersundsborna ta del av konst av en kvalitet som normalt sett bara visas i landets allra största städer. Men alldeles för få tog chansen.

Annons

Bio Regina

Först hade vi på Bio Regina konstvideofestivalen ”Trunk 09” som pågick under fyra dagar fram till i söndags. Den fjärde upplagan av festivalen verkar tyvärr bli den som fått minst besökare hittills. Jag mötte ändå besökare som rest till Östersund från Trondheim bara för att se festivalen; men jag såg nästan inga lokala besökare alls på den lördagseftermiddag jag var där.

Festivalen fortsätter dock hålla en jämn hög kvalitet. Och de fyra konstnärer man i år valde att satsa på i helfigur kan knappast ha bidragit till att minska intresset, tvärtom.

På festivalen visades konstvideor som vid många tillfällen visats på landets viktigaste konsthallar och museer. Och en i mitt tycke modern klassiker som norska Jannicke Låkers ”9 minutes” eller det program med svenske Per Teljers tidiga produktion med bland annat de dövstumma skinheadsen är konstvideor som egentligen en ganska stor publik utan några större problem skulle kunna ta till sig.

Jag hoppas och tror att makarna Hans och Karin Kvam orkar fortsätta med festivalen så att den kommer tillbaka även 2011. Den bidrar på alla sätt till att höja värdet på konstlivet i Östersund. Jag hoppas också att åtminstone några av Jämtlands konstförenings många medlemmar också tog sig till ”Trunk” och inte bara deltog i konstutlottning på Jamtli i lördags …

Och de som inte kom missade också arrangerande Hans Kvams korta skådespelarkarriär i Per Teljers gamla videor där han fick vara allt från dövstum skinhead via en grym dräpare i skogen till mannen som hellre lyssnar på tennis i sin bil än hjälper en kvinna flyende från en beväpnad man…

Färgfabriken

På Färgfabriken Norr var det också vernissage. I den del av utställningslokalen där programmet är tänkt att bytas var det nu dags för den andra utställaren.

Carin Ellberg tillhör landets absoluta toppskikt bland målande konstnärer. Hon är representerad av ett av landets viktigaste gallerier och har ställt ut runt i världen.

Utställningsrummet är fängslande bara det. Två stora skulpturer, en längre och en kortare figur, bestående i träställningar fyllda med strumpbyxor både till kropp och till släp, gör ett säreget intryck. På väggarna stora målningar i mestadels pastellfärger fyllda av märkliga figurer, ansikten, hus och stigar eller förgreningar som ibland fortsätter ut från målningen ut på väggen.

I ett hörn en mosaik av träplattor med insprängda mindre målningar.

Det är ett måleri som utstrålar lekfullhet, fantasi och en vilja att berätta om skeenden som aldrig blir självklara.

Utställningen, som består av tre större målningar, ett verk med många, många mindre målningar och så de två skulpturerna, känns uppfriskande och är absolut värd ett besök. Att gratis kunna gå in på Färgfabriken Norr och uppleva Carin Ellbergs ”Following the landscape” är en upplevelse att ta vara på och vårda i dessa bistra tider. Utställningen pågår fram till den 3 januari 2010.

Galleri S

Mer humor och skaparglädje möter man på Galleri S. Jag tröttnar aldrig på att möta Göran Lundvalls härliga skapelser i luffarslöjd och trä. PÅ Galleri S visar han även en samling träreliefer som aldrig förr visats samt flera föremål gjutna i metall.

Här flödar också fantasin. Vissa fåglar är närsynta och behöver glasögon. Den tjuvaktiga skatan har tagit en guldring och har alltid något speciellt i sin mage. Fåglarna bär på ägg och fiskarna på romkorn.

I alla galleriets hörn är det full fart på djurlivet. Det är över 100 skapelser som visas. Och i stort sett vartenda ett har ett högst eget uttryck och har getts en egen personlighet. Det är den absolut största utställning av Göran Lundvalls speciella konst och konsthantverk som visats i Jämtland. Den pågår fram till två dagar före julafton.

Drejeriet

På Drejeriet har man traditionellt alltid en speciell julutställning av egna och inbjudna konstnärer. I år är temat ”Ljus i vårt hus”.

Drejeriet har skämt bort oss under åren med humor och värme till jul. Som helhet är detta nog kanske den tråkigaste julutställningen på Drejeriet som jag minns.

Det är till största delen väl traditionellt. Men Staffan Alm har i vart fall gjort fyra riktigt lockande små ljusstakar med människor, djur och hus. Och Victor Josefssons ”Snilleblixt” i järn och koppartråd, ett huvud med en glödlampa inuti, gillar jag skarpt. Och utanför listan finns också ett tjusigt pepparkakshus fullt med ljus och dansande människor av Kerstin Staake – det gillar jag nog allra mest.

Svenssons ramar

På Svenssons Ramar har man i år för första gången i mitt korta mannaminne ingen julskyltning av Aino Näslund. Hon hann inte i år. Man har gjort en egen skyltning. Den återkommer jag till.

Men i fönstret ut mot gränden har Svenssons Ramar en härlig hundinstallation där fotografen Lennart Jonassons hund Morris biter sönder julprydnader på en stor duk och kissar på julgranen i en rad mindre foton. Morris är en riktig konsthund – han var tidigare i år också porträtterad och med på Annika Perssons senaste utställning …

Mer läsning

Annons