Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Konstens romantiska högborg i Östersund

Torbjörn Aronsson skriver historien om Östersunds just nu hetaste husobjekt.

Annons

Som en sagoskimrande rest från svunna tider ligger huset där på Regementsgatan 9. Det kallas Sockerslottet och har utgjort centrum för konstsamlare och mecenater.

Östersund expanderade vid förra sekelskiftet och nya hus skulle uppföras vid det som idag heter Regementsgatan. Biologiläraren Sven Karlstrand och hans fru Ada var ute efter ett hus och sedan de köpt en tomt på platsen kom de i kontakt med arkitekten Gustaf Hultquist (1859-1926). Denne var stadsingenjör i Söderhamn till 1906, flyttade därefter till Stockholm och blev tjänsteman vid fastighetsföreningar. Mest känd är han kanske för sitt främjande av manskörsång. Hans ritningar till huset på Regementsgatan är daterade 1907 och visar ett vackert hus med rikt utsirad ornamentik i form av växtslingor. Vid denna tid fanns flera ideal inom arkitekturen, Isak Gustaf Clason och andra arbetade i en historiserande tradition medan den nya jugendstilen innebar en brytning med traditionen, Ferdinand Bobergs byggnader är exempel på hur organiska former inspirerade.

Sockerslottet, eller Uhlinska villan som den även kallas, kan ses som resultatet av en lite romantisk stilblandning. Spetsarna och den höga gaveln anspelar på gotiken respektive barocken, men är personligt utformade. Växtornamentiken stannade mestadels på papperet och likaväl som anspelningar på jugend kan de avspegla husägarens intresse för biologi. Ursprungligen var det tänkt att byggnaden skulle ha klassiska inslag med frontoner och listverk som delade in fasaden i horisontalt och vertikalt. Detta fullföljdes aldrig, vilket bidrar till att huset ger intryck av att ha blivit mer spontant och lekfullt utformat. De dekorativt utformade fönsterspetsarna och gavlarna samt de stora grå-vita lite korniga ytorna bidrar till ett sockertoppsliknande intryck, vilket tillsammans med slottsattiraljer som torn och gavlar kan förklara smeknamnet.

Nu är huset till salu och mäklaren Ulf Ringdahl på Fastighetsbyrån Östersund visar mig runt. Han vill särskilt framhålla husets utförande, storlek och välbevarade skick. Mycket har bevarats i original sedan byggåret. Efter makarna Karlstrand tog paret Lars och Brita Uhlin över som ägare. Han var landsfiskal och hade sitt kontor på övervåningen, som sedan blev uthyrningsrum. Makarna Uhlin gjorde få ingrepp i huset och det gjorde även de efterföljande ägarna, paret Ingmar (1920-2015) och Mary Bergström. De kom hit från Umeå 1963 då Ingmar fått tjänst som läkare vid Östersunds sjukhus. Hans far Torsten var född i jämtländska Ås men arbetade som skådespelare i Göteborg.

– I familjen umgicks vi huvudsakligen med konstnärer och kulturarbetare, säger Ingmar Bergström i filmen Ingmary som spelades in 2011-2012 av dokumentärfilmaren Gösta Hörnfeldt.

Det är intressant att vandra runt i huset och ha Ingmary i bakhuvudet. Här finns flera vittnesmål om familjen Bergströms konstnärskontakter på skilda håll i landet. Målningar av göteborgskoloristerna Ragnar Sandberg och Ivan Ivarson, men även en teckning av Arvid Fougstedt med Ingmar när han tar studenten, hans stolta föräldrar står bredvid. Men främst finns här verk av jämtlandskonstnärer. Ingmar och Mary Bergström var nämligen konstsamlare, gillade att umgås med och stödja konstnärer i länet. Här finns därför många verk av Berta Hansson, Ingeborg Strangell och andra samtida, men även senare konstnärer som Lars Gunnar Jonsson och äldre som Acke Åslund. Vid burspråket på bottenvåningen hänger en målning av Leander Engström från perioden kring 1918 då han vistades i Lappland. Modellen brukar i konstsammanhang kallas Blå Greta.

Här finns flera målningar av konstnären Bengt Hamrén från Östersund, som Mary Bergström skrivit en bok om. Hon var länge knuten till Jämtlands läns konstförening som ordförande och genom dem har hon skrivit flera böcker och uppsatser i årsboken Jämten. Samtidigt medverkade hon som konstskribent i ÖP. Under dessa år blev huset en konstens romantiska högborg i Östersund.