Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Konservativa försöker vrida tillbaka klockan

Annons

Det tog hus i helvete när EU-parlamentet tidigare i veckan skulle rösta om en resolution (en åsiktsyttring) gällande kvinnors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa. Under debatten som föregick omröstningen gjorde politiker från extremhögern allt för att förhala och störa ordningen, man ställde sig upp, skrek och visslade. Man kan bara föreställa sig reaktionerna om motsvarande scener hade utspelat sig i Sveriges riksdag – konservativa ledamöter börjar bua för att distrahera meningsmotståndare. Det hade varit skandal och förstasidesstoff.

Tyvärr hamnar EU-politiken alltför ofta under den mediala radarn, trots att frågorna som behandlas får genomslag på den nationella nivån. På de områden där EU ägnar sig åt opinionsbildning, som i fallet med den aktuella resolutionen, är det intressant att förstå de politiska stämningarna i vårt närområde.

Sverige är ingen isolerad ö, utan en del av ett Europa där nationalister, konservativa och rasister med hårdhänta metoder försöker flytta fram sina positioner. Inom den politiska vänstern vill man gärna tro att riktningen alltid pekar snett uppåt framåt, mot en bättre morgondag. Framstegsoptimismen ligger i vänsterns dna. Men som Arbetets politiska redaktör Martin Klepke konstaterar måste vi förstå "att risken för en tillbakagång mot ett svunnet samhälle uppbyggt kring sexuellt förtryck och könsdiskriminering i ett europeiskt perspektiv just nu är större än hoppet om att ta oss därifrån". Veckans tumultartade omröstning i EU-parlamentet är en påminnelse om att det inte finns någon förutbestämd utvecklingslinje. Det behöver inte bli bättre, det kan lika gärna bli ännu sämre. För läget är redan allvarligt. Kvinnors liksom etniska och sexuella minoritetsgruppers rättigheter blir inte bara ifrågasatta, utan direkt motarbetade. Romer, muslimer och judar misshandlas och trakasseras och politiker på europeisk och nationell nivå understödjer hatkampanjerna.

Det skrämmande med omröstningen om kvinnors rättigheter var inte bara det aggressiva agerandet av demokratins råskinn, utan att en majoritet därefter beslutade att gå emot resolutionen! Förutom Alf Svensson (KD) ställde sig även Gunnar Hökmark – förstanamn på Moderaternas valsedel i nästa års EU-val – på reaktionärernas sida.

Den svenska högern har valt värsta tänkbara sällskap i Bryssel.