Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kommunerna varnades för parasiten redan för tio år sedan

Östersund och Åre blev varnade för parasitutbrott redan i slutet av 1990-talet.

Inga åtgärder vidtogs dock i vattenverken.

– Cryptosporidprover togs, men man hittade ingenting, säger Jari Hiltula, miljöchef på Östersunds kommun.

Smittskyddsinstitutet, SMI, och Livsmedelsverket gjorde en omfattande kartläggning över förekomsten av parasiterna Cryptosporidium och Giardia under åren 1996 till 1998.

Anledningen var bland annat att man, i internationella studier, kunde påvisa att det fanns mycket parasiter i ytvatten och eftersom Sveriges vattenförsörjning till femtio procent kommer via ytvattnet, tyckte myndigheterna att det var angeläget att göra en ordentlig undersökning.

Resultatet av kartläggningen var oroväckande.

Var tredje undersökt vattendrag innehöll Cryptosporidium och ytvattnet i en av fyra fall innehöll Giardia.

Redan på 1990-talet krävdes det i England en rutinmässig analys av förekomst av Giardia och Cryptosporidium i alla större vattenanläggningar och ytvattentäkter.

I Sverige var det inte så noga.

Efter kartläggningen i Sverige gav SMI och Svenska vatten- och avloppsföreningen ut rekommendationer om hur fynd av parasiter i råvatten skulle hanteras. Rekommendationen var emellertid inte bindande, men i en rapport från 2001 konstaterade SMI att bara tolv svenska vattenverk hade följt rekommendationerna. Det var tolv vattenverk av drygt 1800 allmänna vattenverk som ska finnas i Sverige enligt förvaltningsmyndigheten Sveriges geologiska undersökning, SGU.

Jari Hiltula, miljöchef på Östersunds kommun, säger att han inte riktigt känner igen kartläggningen av parasitförekomsten i svenska ytvatten från slutet av 1990-talet.

– Inte rakt av. Det forskningsmaterial som vi har att tillgå är framförallt norska rapporter. Bland annat en från en riskvärdering av parasiter i norskt dricksvatten från augusti 2009.

Men han vet att Östersunds kommun 1998 tog prover på ytvattnet för att undersöka förekomsten av Cryptosporidium.

– Man tog Cryptosporidprover och då hittade man ingenting. Frågan är hur man har tagit proverna?

Problemet är, enligt Jari Hiltula, att det är svårt att hitta de två parasiterna om man följer Livsmedelsverkets rekommendationer på hur man ska gå tillväga.

– Om vi skulle gå ut och ta cryptoprover skulle vi inte hitta dem i dag heller. Om vi följer rekommendationerna på tio liter råvatten, skulle vi inte hitta några.

Enligt Hiltula kommer dock Livsmedelsverket komma med en rekommendation i slutet av januari, början av februari, om hur kommunerna ska hantera mikrober och parasiter i dricksvattnet.

I dag pågår det en jättediskussion i hela landet om riskvärderingen av mikrober i vattnet som vi ska dricka.

– Det har förstås aktualiserats ännu mer efter utbrottet hos oss.

På Europanivå finns det ett så kallat vattendirektiv som bland annat berör skyddet av dricksvatten och där har man inte tagit upp riskerna kring mikrober i dricksvatten.

– Jag har uppmanat till ett upprop från länsstyrelserna i Västernorrland och Jämtland att ansluta sig till det; att ta upp riskerna i samband med arbetet med EU:s vattendirektiv.