Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kommuner kämpar om makten i Jämtkraft

Just nu pågår en kamp om elbolaget Jämtkraft. De tre ägarkommunerna Östersund, Krokom och Åre kan inte komma överens om ett nytt avtal för hur bolaget ska styras i framtiden.

Annons

Koncernen Jämtkraft har under många år varit en kassako för ägarna som i dag består av kommunerna Östersund, Krokom och Åre. Bara de senaste fyra åren har bolaget levererat en vinst på mer än en halv miljard kronor. Även under 2010 räknar Jämtkraft med ett bra resultat och har budgeterat för en vinst på rekordhöga 188 miljoner kronor.

Bolagets höga värde är förstås en anledning till att de tre ägarna vill ha så mycket inflytande som möjligt i Jämtkraft. Men det handlar också om de låga elpriser som erbjuds elkunderna i de tre ägarkommunerna.

Tjänstemän och politiker i de berörda kommunerna har arbetat med frågan under våren. Enligt Östersunds kommun har ett nytt aktieägaravtal tagits fram och kommunstyrelsen antog i går avtalet. Men i Krokoms kommun är bilden en annan. Kommunalrådet Maria Söderberg (C) blir förvånad över att Östersunds kommunstyrelse fattat beslut i frågan. Hon tycker inte att förhandlingarna om avtalet är avslutade och låter meddela att frågan inte kommer att tas upp på dagens kommunfullmäktige. Att majoritetsägaren Östersunds kommun beslutat om avtalet har mindre betydelse för hennes del.

– Man måste vara två för att dansa, konstaterar hon.

När Vattenfall i december 2009 sålde sina aktier till Östersunds kommun så uppstod en lucka i bolagets styrelse. En lucka som fortfarande finns kvar. Och aktieägarna har ännu inte lyckats komma överens om hur bolagets styrelse ska tillsättas. Östersundspolitikern Pär Jönsson (M) sitter i Jämtkrafts styrelse och säger att det är en stor risk för bolaget att inte ha en fulltalig styrelse.

– I kreditsammanhang anses det vara en yttersta allvarlig anmärkning om ett bolag inte har en fullständig styrelse. Ring ett kreditupplysningsföretag och kolla vad de säger om ett bolag som inte har en fullständig styrelse, säger han.

– Ytterst kan det här innebära svårigheter när man vill investera framöver. Om kreditupplysningsbolagen ger oss en sämre rating så påverkar ju det räntorna.