Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kommunens problem inte Mattmars fel

Annons

I dag kommer sannolikt kommunstyrelsen att sätta stopp för friskoleplanerna i Mattmar genom att godkänna Barn- och utbildningsnämndens remissvar till Skolinspektionen.

Kommunens policy tycks vara att endast acceptera friskolor där folk inte vill ha dem. Kommunens beräknade årliga besparing på 1,6 miljoner vid nedläggning krymper med drygt 0,5 miljoner om man jämför med Mattmarbornas sparalternativ. 1 miljon utgör 2 promille av förra årets kostnadsbudget, alltså småttigheter i sammanhanget.

Starka argument har redan framförts för ett bevarande av skolan, som t ill exempel det strategiska läget, den höga utvecklingspotentialen samt minskad inflyttning och ökad utflyttning. Jag är övertygad om att en friskola driven av M attmarborna kommer att skapa en mycket dynamisk utveckling i M attmarbygden. Se bara på framgångarna för Böle byskola! Det är ju delaktighet och dynamik som ska skapa hållbar utveckling enligt kommunens vision. Är detta bara tomma ord? Jag anser att den planerade friskolan inom en snar framtid skulle få positiva ekonomiska konsekvenser för hela kommunen.

Att Åre liksom andra norrlandskommuner får stora utjämningsbidrag från rikare kommuner tycker vi är helt i sin ordning. I konsekvensen namn måste man också utjämna i den egna kommunen också, så att invånarna i de glesaste kommundelarna får kosta lite mer.

Att göra en utredning om hur pass bärande eller tärande M attmarbygden är, är svårt utifrån befintlig statistik. Det är betydligt lättare för K allbygden, där jag bor, med egen budget för barnomsorg, skola och äldrevård och med exakta uppgifter om kommunala skatteintäkter. Det är lätt att få för sig att K allborna är våldsamt dyra i drift med tanke på lågt invånareantal (549) och stor yta (1/3 av kommunens). Min utredning visar att det är precis tvärtom. Kallbygden tillhör de mest bärande delarna i kommunen. Med tanke på att M attmarbygden är mindre, invånarantalet är större och den kommunala servicen inte högre, borde denna bygd vara ännu mer bärande.

I min utredning har jag jämfört k allbygden med övriga kommunen. Den visar bl and annat följande för 2009: Kallbygden genererade 4,1 gånger så stort överskott per invånare som övriga kommunen ( 7 709 kr per Kallbo mot 1 887 kr onor per övr.). Kostnaden per Kallbo var 12,2 procent lägre. Kalls kommunalskatt täckte 77,9 procent av de egna kostnaderna, medan övriga kommunen täckte 71 procent . När det gäller utjämningsbidrag har jag inte kunnat göra en fullständig beräkning, eftersom jag väntar på uppgifter från kommunen. Förmodligen genererar K all - bygden mer sådant bidrag än vad jag tagit med, vilket i så fall innebär ännu gynnsammare siffror för K allbygden. Uppgifter som underlag till utredningen har jag hämtat från kommunens årsredovisning, från tre av kommunens ekonomer och från skatteverket.

Att ta ifrån Mattmarborna deras skola är fel. De är redan tillräckligt billiga i drift.

Håkan Fernström i Huså

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel