Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kommunen säger nej till kommunalt naturreservat

Kommunstyrelsen säger nej till ett kommunalt naturreservat på Funäsdalsbergets sydsida. Men Naturskyddsföreningen i västra Härjedalen ger inte upp kampen för det rika naturlivet.

Annons

Miljö- och byggnämnden har efterfrågat kommunledningsutskottets beslut om det är aktuellt att bilda ett kommunalt reservat på Funäsdalsbergets sydsida och i senaste sammanträde sa kommunstyrelsen nej till detta.

Bengt Warensjö, ordförande i Naturskyddsföreningen i västra Härjedalen, lämnade in en skrivelse till kommunen 25 november 2009 och efterfrågade skydd av Funäsdalsbergets framsida. Området omnämndes i översiktsplanen (N1) tillsammans med förslaget att behovet av skydd bör utredas, och han förslog att bilda ett kommunalt naturreservat.

Området är en sydväxtbrant med rik flora och fauna, gammelskog, gamla potatisåkrar samt många rödlistade arter. Enligt Naturskyddsföreningen har området alla de egenskaper som en reservatsbildning skulle kräva.

– Det är ett fantastiskt fint område med mycket död ved, något som saknas i våra svenska skogar. De flesta som inte är naturvänner tycker att det ser skräpigt ut, men det ger ett rikt fågelliv eftersom det lever insekter och svampar i veden. Vi har också fjärilsarter som inte finns någon annanstans, säger han.

Enligt översiktsplanen bör ingen bebyggelse tillåtas inom området utom för friluftslivets - och skogsbrukets behov. Inriktningen för reservatet medger pågående skogsbruk enligt skogsvårdslagens regler, men att införa anmälningsplikt för kommersiellt bruk i bergssluttningen. Därigenom finns möjligheten att styra och kontrollera verksamheter och anläggningar såsom ziplines, klätterleder med mera.

Länsstyrelsen är positivt inställt till ett naturreservat i området men kan inte prioritera skyddet av detta område. Men de vill hjälpa till i bildandet av ett kommunalt reservat och kan stötta i både inköp av mark, skrivande av skötselplan och beslutstagandet. Bidrag kan sökas från Naturvårdsverket för markförvärv och intrångsersättning (50 procent av markens värde) samt från Länsstyrelsen för skötseln (50 procent av totala kostnaden).

Ett kommunalt naturreservat innebär ett visst ansvar i form av förvaltning. Länsstyrelsen har gjort den preliminära bedömningen att förvaltningen kan innebära till exempel framtagning och underhåll av informationstavla och underhåll av någon stig.

Det är möjligt att överlåta förvaltningen åt annan myndighet, juridisk person, förening eller markägare som då även kan ansvara för finansieringen av förvaltningen.

Bengt Warensjö anser att kommunens beslut var väntat, men han har inte gett upp hoppet.

– Men vi kommer att fortsätta att bearbeta länsstyrelsen, säger han.

– Det brukar bli så med kommuner att det är ekonomin som bestämmer. Jag tror inte att kommunen har de kunskaperna om hur värdefullt det är att skydda vissa områden. Nationalparker är ju stora dragplåster och många botanister kommer till exempelvis Hamrafjällets naturreservat. Kommunen ska nog vara glada att det blev ett naturreservat en gång i tiden, säger han.

Men han tycker ändå att kommunen har lyssnat på Naturskyddsföreningen angående både skoterreglering och översiktsplaner.

– Vi har fått var med och tycka till i översiktsplanen och tycker faktiskt att de har lyssnat på oss, så vi får ju vara ganska nöjda. Vi har inget emot anordningar såsom klättringsleder men då ska man göra det intill backen där det redan är exploaterat, säger han.