Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Klyftorna ökar med fel skatt

Annons

De välavlönades fackliga centralorganisation, Saco, är också de mest välutbildades fackförening. Akademikerfacken i Saco arbetar sen länge tillsammans med de borgerliga – moderaterna undantaget – för slopad värnskatt. Det skulle innebära en rejäl inkomstskattesänkning för alla som tjänar över en halv miljon per år.

Många av Sacos medlemmar skulle alltså inte få en krona extra om kravet går igenom. Jag misstänker ändå att Saco har sina medlemmar med sig i denna sak. Många är nämligen de akademiker som känner sig lite lurade när dyra studielån ska betalas med löner som inte imponerar på dem själva, även om man kan tänka sig att många lågavlönade avundas dem.

Vi lever i en tid där klyftorna ökar. Det är en utveckling vi sett i flera decennier nu. Den stora skillnaden går gentemot de allra rikaste som verkligen har kunnat ta för sig. Men under de borgerligas styre har utvecklingen accelererat så att de som har minst och behöver mest stöd, fått mindre medan de som är friska och har jobb och inkomst fått mer. Detta sätt att öka klyftorna har fått en teoretisk motivering. Det kallas jobbskatteavdrag och påstås skapa jobb. Hur nu jobb kan skapas av att ersättningarna i socialförsäkringarna sänks.

När det gäller värnskatten , som alltså även Moderaterna vill behålla för att slippa ses som gynnare av de välbeställda, finns en annan teoretisk motivering. Det sägs att det lönar sig för dåligt att utbilda sig. En dansk forskare Peter Birch Sørensen påstår till och med att staten förlorar på denna skatt. Det antas bero på att medborgarna påverkas så att färre väljer att utbilda sig. De så kallade ”dynamiska effekter” som bidrog till 90-talets stora underskott är därmed tillbaka i debatten igen.

Det är inte trovärdigt. Om man ska påverka viljan till studier är det rimligare att man ökar bidragsdelen i studielånen. Då blir risktagandet mindre. För risken är inte i första han d att man får för hög skatt. Den som tjänar bra har råd. Risken är snarare att man får ett akademikeryrke där man tjänar för lite. Med omfördelande skatter kan vi i stället hålla i hop samhället.