Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Klassamhället ökar spänningarna

Alla kan inte ha lånat pappas kreditkort, så hur har de råd? Det är champagne, drinkbord och märkeskläder av bästa sort.

Annons

En välklädd kille i sina unga 20, självsäkert placerad i baren är kanske inte den vanliga bilden av klassamhället. Hellre då en smutsig uteliggare utsträckt på parkbänken eller en trött ensamstående mamma med en unge uppflugen i famnen.

När de ekonomiska klyftorna växer hårdnar kampen om status och position. Även de med små resurser vill komma upp i samma nivå som de bättre bemedlade. Vi sneglar uppåt och ingen vill framstå som en förlorare. Därför vimlar det på krogen av unga grabbar som i bästa fall kommit ut på arbetsmarknaden, men som ser ut och agerar som de precis har kasserat in årsbonusen från fondmäklarfirman. Champagne, drinkbord och märkeskläder av bästa sort.

Alltfler pressar sig allt hårdare för att inte framstå som förlorare. ”Lönen är redan slut när den kommer för allt fler svenskar”, säger Jan Åkerlund vid Kronofogden till LO-tidningen. Och när lönen är slut lånar vi. På ett år har det totala skuldberget växt med nio procent, enligt Statistiska centralbyråns (SCB) siffror. Mest lånar vi till våra bostäder, men även konsumtionskrediterna har ökat och uppgår i dag till 155 miljarder kronor. Det är ökning med 5 procent jämfört med förra året – och med ökning på 40 procent sett över femårsperiod.

Vad har hushållen för ekonomiska marginaler, vilka risker medför en stigande ränta, är bankerna för slapphänta i sin utlåning? Problemen med den ökande utlåningen diskuteras oftast i tekniskt ekonomiska termer. Men som såväl SCB:s siffror som en vanlig fredagskväll på krogen visar så är det grundläggande problemet inte ekonomiskt utan sociologiskt betingat.

När klyftorna ökar och de rikare blir rikare ökar spänningarna i samhället, människor tar farliga genvägar – via lån, kriminalitet – för att upprätthålla en standard som blir alltmer uppskruvad eftersom det är de i toppen som sätter märket. Klassamhället och kreditsamhället är bara varsin sida av samma mynt.

Tidigare i år aviserade Finansinspektionen att man tänker rekommendera ett lånetak på 85 procent av en fastighets värde. Vi skulle även behöva sätta ett tak för de ekonomiska klyftorna. Det är emellertid inte Finansinspektionens uppgift utan framsynta politikers.