Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kjell Vejdeland

Vår pappa, Kjell Vejdeland, har avlidit efter en tids sjukdom.

Annons

Kjell var född på gården i Vejmon, Rödön, där han levde och var verksam under i stort sett hela sitt liv. Kjell var yngst av fem syskon.

Kjell utbildade sig inom jordbruket på Torsta lantbruksskola i Ås och Stenkvista lantbruksskola i Eskilstuna. Jordbruket var en självklar del i Kjells vardag men till yrke valde han att utbilda sig till ekonom. Kjell arbetade på Föreningsbanken i Trångsviken under 30 år. Dessutom hade han ett antal förtroendeuppdrag han var bland annat revisor i Krokoms kommun under ett 20-tal år samt i Rödöns pastorat. Han var även aktiv i en mängd olika föreningsstyrelser genom åren, Rödöns sportklubb, Rödöns hembygdsförening och Tullus Sjöbygdens byalag, för att nämna några.

1966 träffade han vår mamma Kerstin Olsson från Nälden, de gifte sig 1968. Vi föddes 1968 och 1973.

Föräldragården i Vejmon tog han över 1971. Arbetet på banken och jobbet med jordbruket på gården i Vejmon skötte han på bästa sätt. När äldste sonen Johan övertagit jordbruket fortsatte Kjell att hjälpa till. För Kjell var det självklart att delta vid vårbruket, skörden och i gårdens sysslor.

Vår uppväxt präglades av arbete på gården. En situation där Kjell på ett fantastiskt sätt kombinerade lek och humor med att få arbetsuppgifter utförda. Utöver detta fick vi all stöttning i skolarbeten och idrott. Som förälder hade han ett fantastiskt tålamod, vi fick lära oss saker genom att själva pröva på.

Kjell hade ett stort kontaktnät och blev omtyckt av de personer som fick möjligheten att lära känna honom. Dörren stod alltid öppen för en kopp kaffe eller en pratstund. Intresset för idrott och samhällsfrågor var stort och han följde nyhetssändningar in i det sista. Kjell gillade att resa, gärna till någon badort. Semestrarna tillbringade han under flera somrar i Smygehuk i Skåne. Älgjakten var en självklar fritidssysselsättning och i jaktlaget lämnar han ett stort tomrum efter sig.

Barnbarnen betydde väldigt mycket för Kjell, han hämtade gärna på dagis, hittade på saker och barnen utvecklades och trivdes tillsammans med farfar. Även när Kjell mådde som sämst var det naturligt för honom att barnbarnen var med honom i och vid sjuksängen, lika väl som att minsta barnbarnet Vilmer åkte med i farfars knä i rullstolen.

Vintern 2006 drabbades Kjell av svår sjukdom. Periodvis var han hårt drabbad av den. Inställningen till livet var hela tiden positiv. Han var en kämpe mot sin sjukdom och var antagligen ofta mycket sjukare än vad vi som umgicks med honom uppfattade.

Vi kommer att minnas honom för den han var. För mamma Kerstin och övriga i familjen kommer han att efterlämna ett stort tomrum.

Sönerna Johan och Pär