Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kerstin Hjalmars

Kerstin Hjalmars, född Göransson, har som tidigare meddelats avlidit den 31 augusti.

Annons

Kerstin föddes för 89 år sedan i Örebro, i slutet av augusti, när sommaren vände till höst. Hon förlorade sin egen mor, Anna, i samband med födelsen. Att vara moderlös fick henne att själv sätta rollen som mamma, mormor, farmor och gammelfarmor i första rummet under hela sitt vuxna liv. Hon växte upp i Hedemora där hennes far, Ivar Göransson, var bankkamrer. Ungdomsåren ägnades framförallt åt friluftsliv och idrott.

Efter studenten följde juridikstudier i Stockholm med jur. kand.-examen 1944. För tingsmeritering i Umeå 1944-45 krävdes kunglig dispens då hon, enligt dåtidens bestämmelser, egentligen var för ung för få att sitta ting. Dock böjde hon sig inte för detta och fick dispensen beviljad. Det kom att bli typiskt för hennes sätt att inte ge efter för stelbenta och omotiverade bestämmelser, framförallt inte om de innebar någon form av könsdiskriminering.

Hon gifte sig 1946 med veterinär Kurt Hjalmars och familjen flyttade 1953 till Jämtland. Här stannade hon livet ut. Under flera år var hon hemmafru och familjen kom under alla år att vara hennes främsta prioritet.

Äktenskapet upplöstes dock 1972. Hemmet, först i Föllinge, därefter i Strömsund och senare på Frösön, stod alltid generöst öppet för vänner, barn och ungdomar.

När Kerstin återupptog yrkesarbetet var hon framgångsrikt verksam som jurist i olika sammanhang. Från 1972 innehade hon tjänsten som 1:e länsassessor vid länsstyrelsen i Jämtland och pensionerades 1987.

Kerstin var under alla år engagerad i föreningsverksamhet; i ungdomen som Blå Stjärna med stort intresse för ridsport och senare i andra idrottssammanhang. Hon kom som administratör att spela en betydelsefull roll för skidsport, framför allt de alpina grenarna, i länet och landet.

Som första kvinna var hon under åren 1969-73 ordförande i Östersund-Frösö slalomklubb och 1974-1981 ledamot i Svenska skidförbundets styrelse och president i distriktets alpina kommitté. Hon hade vidare nationellt styrelseuppdrag i Svenska handelsbanken, lokalt i Sveriges pensionärsförbund och många fler organisationer.

Tankeskärpan hade hon förmånen att få behålla in i det sista. Bridgeträffen varje vecka var viktig och den fortsatte hon med ända fram till sin död.

Ett långt, innehållsrikt liv är till ända. Minnena av Kerstin blir dock kvar länge än: Om somrarna sittande vid rosenbuskarna i Morups Tånge, under det stora, omfamnande pilträdet, med blicken spelande över Kattegatts solglittrande horisont och ständigt skiftande skyar.

Vi är många som saknar henne djupt.

Barn, barnbarn, barnbarnsbarn och många nära vänner