Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Katarina Taikons kamp lika aktuell i dag

Äntligen har det kommit en biografi över Katarina Taikon, "Den dag jag blir fri", skriven av en svensk journalist med kurdiska rötter, Lawen Mohtadi, också hon en stark förkämpe för mänskliga rättigheter. I samband med nyutgåvan av "Katitzi" ges biografin också ut i pocket.

Silversmeden Rosa Taikon, äldre syster till Katarina boende i Ytterhogdal, har delat med sig av sina minnen och är en av de främsta källorna. Rosa Taikon menar att fördomarna kommer att finnas kvar i generationer och räknar inte med att få uppleva likabehandling av romer i Sverige under sin livstid. Det är lätt att förstå hennes pessimism när man ser tillbaka och samtidigt beundra hennes fortsatt outtröttliga engagemang och starka röst i samhället.

Under 1920-talet gjorde staten stora ansträngningar för att bli av med Sveriges romska befolkning. Tanken att vissa människor var överlägsna medan andra borde utrotas, främst samer, zigenare och tattare, fick sitt uttryck i bildandet av Rasbiologiska institutet 1921, i gott samförstånd mellan ledande politiker från höger till vänster. Steriliseringslagen 1935 blev ett kraftfullt verktyg och alla möjliga anledningar uppfanns för att på detta brutala sätt rena den ädla svenska folkstammen. År 1943 kom Zigenarinventeringen, då romer räknades och registrerades, även blandras kartlades.

Vilken kuslig upprepning var inte Skånepolisens register över kringresande år 2013? Tar detta aldrig slut? När nu romska rumäner och bulgarer på grund av fattigdom och diskriminering och inte minst EU:s underlåtenhet att ställa krav på medlemsländerna, kommer hit för att tigga, förstärks fördomarna mot alla romer.

Katarina Taikon föddes 1931 i ett tält utanför Örebro som fjärde barnet till Johan Taikon och Agda Karlsson. Mamman dog tidigt men som en god ersättare fanns den ryska dansösen Masha, Johans enligt romsk sedvänja frånskilda fru kvar i familjen. När Johan valde en ny kvinna, också hon svensk, måste mami Masha flytta och Katarina lämnades till först till en cirkusfamilj och därefter för en tid till ett barnhem. Johan Taikon ville att barnen skulle få gå i skola men de var inte välkomna. Katarina blev bortgift som fjortonåring och rymde. Först i mycket vuxen ålder lärde sig Rosa och Katarina att läsa på Birkagårdens folkhögskola och båda utbildade sig därefter vidare. Genom att visa prover kom Rosa in på Konstfack, där hon tillvaratog och utvecklade det romska silversmidet och Katarina gick på Påhlmans och blev författare.

Med berättelsen om Katarina Taikons liv som utgångspunkt frilägger Lawen Mohtadi romernas historia i Sverige. Det är på tiden att den större berättelsen kommer fram i ljuset och begrundas i jämförelse med vår inbilska självbild som ännu frodas. Författaren fick så sent som på Bokmässan i Göteborg, där alla är upplysta kulturmänniskor, kommentaren: "Jag skulle ju aldrig köpa en bil av en zigenare …"

Katarina Taikons storartade kamp för romernas lika rättigheter är inte allmänt känd och erkänd. Hon står på ett foto utanför Storkyrkan tillsammans med fredspristagaren Martin Luther King där också aktivisten Paul Rimmerfors finns med. Många andra som bildlikt fanns vid hennes sida lyfter Lawen Mohtadi fram ur glömskan. Katarina Taikon gav till sist upp hoppet om de vuxna och skrev de självbiografiska böckerna om Katitzi.