Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kata Nilsson: Där partimedlemmar blir partikamrater

Förra helgen var jag hemma i Östersund med min partner, som är från Norrbotten, där jag numera också bor. Vi var mest i Jämtland för att umgås med familjen men utöver det så fick jag även frågan att föreläsa på en medlemsutbildning som Socialdemokraterna i Jämtlands län arrangerade på ABF. Jag släpade med mig min partner, som har noll partibakgrund, för att jag ville visa upp en typ av forum som verkligen präglat mitt politiska engagemang.

För att ge en bild kan jag blunda och beskriva exakt hur en medlemsutbildning ser ut, för jag har gått, arrangerat, och hållit kurspass på tusentals. Det är ofta en grupp om fem till tjugo relativt nya medlemmar, de sitter i hästskoformad bordsmöblering inne i ett rum på ABF. Kurspassen hålls av andra partimedlemmar, och mängder av kaffe dricks i pauserna.

Jag var inbjuden just denna gång att hålla ett kort pass om politiskt skrivande, och det gav som vanligt mer energi än vad det tog, för i mötet med andra känner jag mig alltid berikad av nya perspektiv och klokheter. Passet var kursdeltagarnas sista för dagen, och de skulle senare äta middag tillsammans. Detta reagerade min partner på i bilen på väg hem till Lugnvik igen. “Varför äter de middag ihop? Borde det inte bara vara ‘Hejdå, tack för idag, vi fortsätter imorgon’ eller någonting sådant?”

Jag svarade innan jag hunnit fundera ut en välformulerad tanke. “För att det är en social aktivitet, och det är där partimedlemmar blir partikamrater.” sa jag. Och ibland är det de snabba tankarna som är de mest klockrena. För hur mycket jag än hade brunnit för de socialdemokratiska idéerna hade jag aldrig blivit kvar i ett parti där jag inte tyckte om att umgås med övriga medlemmar.

Detta gäller med säkerhet alla partier. Och det är inte bara en smart strategi för att få nya medlemmar att vilja stanna i partiet, det handlar om att skapa ett socialt vattenhål för dem som bär någorlunda liknande värderingar och funderingar över samhällets utmaningar. Demokratin hade urholkats totalt om inte partierna sysslade med sociala aktiviteter, och således är medlemsutbildningarna är lika viktiga under kurspassen som under kaffepausen.

En helt ny medlem som kommer till ett partimöte kan kanske känna sig osäker på om den vill ta ordet och säga något i en viss fråga på dagordningen. Men har denna medlem gått en utbildning, där hen träffat andra nya medlemmar, har den alltid någon den vet att den kan sätta sig bredvid på mötet, kanske rentav samåka med, och som hen dessutom kan ventilera de frågor som lyfts på mötet med.

Det är helt fundamentalt för att folk ska våga yttra sin åsikt i en fråga på ett möte, och tänk om just den åsikten aldrig yttrats innan och har poänger ingen annan i partiet tidigare tänkt på, och på det viset berikar vi varandra på det sätt jag kände efter att ha varit på medlemsutbildningen och fått samtala med kursdeltagarna.

Vi människor är sociala varelser. Visst finns det de som brinner för ett politiskt parti oavsett om de betraktar övriga partimedlemmar som kamrater eller inte, men väldigt många sållas bort om partimöten inte känns trevliga att gå på. Det är viktigt för samtliga partier att komma ihåg, när personstrider uppdagas eller opinionssiffror pekar mot botten.

Kata Nilsson

Politisk redaktör Piteå-Tidningen