Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Karin Åsling

/

Efter en tids sjukdom har Karin lämnat oss.

Annons

Hon föddes 1929 på gården Västanbäck i Sörbygden, Hällesjö församling, och växte upp som näst yngst av fem flickor och två pojkar. Då pappan var sjuklig var det viktigt att alla hjälptes åt, vilket gjorde att Karin tidigt övade flit och uthållighet.

Karin började sitt yrkesverksamma liv i Jämtlands Skogsägareförening, och var en tid ekonomiansvarig vid föreningens dåvarande sågverk i Bräcke. Men kärleken slog till, och Karin fann det gott att förbereda sig. Hon gick den omtyckta utbildningen på Rösta lanthushållsskola, lärde sig att konservera, sylta och safta, baka och väva – det mesta mycket gångbara kunskaper som bondhustru.

1955 firades så bröllop mellan Karin och Nils G. Det nya hemmet i Åse, Trångsviken, blev fyllt av aktiviteter. Förutom arbetet i lantbruket och hushållet engagerade sig Karin i föreningslivet. Det blev studiecirklar med samhälleliga spörsmål, men också vävkurser, konstkurser, ljusstöpning och liknande. Förutom sitt egna engagemang ställde hon dessutom upp för att maken och så småningom även barnen Per, Hans och Kajsa skulle klara alla sina åtaganden. Dessutom hade hon kapacitet att i hushållet inkludera sin svärfar och lantbrukets säsongsanställda. Livet kunde även bjuda på kontraster.

Under åren som maken Nils G var industriminister kunde ena dagen innebära representation med lång klänning, medan därpå följande dag innebar potatisplockning. Med sin ödmjuka men trygga natur klarade Karin båda delarna galant.

Karin hade förtroendeposter inom lantbrukssektorn, inom bank, församling och stift, inom centerrörelsen och lokala föreningar. Hon blev första kvinnan i LRF:s länsförbundsstyrelse. Ett förtroendeuppdrag sköttes under hela 24 år, det som kyrkvärd i Alsens församling. Under många år var hon länsordförande för Synskadades riksförbund. Så länge hon kunde deltog Karin i Röda korsets verksamhet, inte minst genom att sticka babykläder i mängder.

För Karin var det viktigt att hålla ihop familj och släkt. Hon vårdade sig om syskonen som, förutom den äldste, stod utan egna familjer. Hemmet stod ständigt öppet för vänner och bekanta och alla fick samma bemötande.

Kännetecknande för Karin var hennes vakenhet och intresse för omvärlden, och hennes osjälviskhet och empati som omsattes i praktisk handling. Vi är många som känner stor saknad, men har många ljusa minnen att glädjas åt.

Familjen

Mer läsning

Annons