Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kampen mot EMU fortsätter

Annons

Sverige röstade nej till valutaunionen för tio år sedan. Kampanjen inför folkomröstningen om EMU gav inte bara ett resultat i valet. Kampen gav också samhällsengagemang, kunskaper, samtal och debatt.

I Jämtland firar vi valresultatet med ett jubileum.

Ett jubileum där vi lär av Norges EU kamp men som framförallt syftar framåt.

Vi är övertygade om att regionen behöver samma folkliga aktivitet, nu som då, för att få förändring och utveckling istället för avfolkning.

EMU är trots valresultatet en historia som pågår. Dagsaktuella frågor som välfärd, gruvbrytning, vind- och vattenkraft, jord, skog med mera har en gemensam nämnare - EMU.

Lokalpressen har skrivit föredömliga artiklar om hur länet förblöder. Mervärden, kontroll och förvaltning över naturresurser försvinner ut ur Jämtland/Härjedalen och därmed också skattekraft bland annat till välfärdssystemet.

Vår målsättning är att sätta fokus på orsakerna för att kunna ställa krav som åstadkommer förändring.

Första steget i EMU är "Kapitalets fria rörlighet". Riksdagen röstade utan debatt och före EES- och EU-medlemskap, att införa kapitalliberaliseringsdirektivet 31 december 1992. "Kapital" är enligt EU-direktivet inte bara pengar utan också "fast kapital" - till exempel åker, skogsmark, bärmarker, vind- och vattenkraftanläggningar, gruvor, optiska kabelanläggningar, stränder etc.

Direktivet med det långa namnet är känsligt. Dörrarna för hela världens multinationella kapital står på vid gavel. Vi känner korsdraget när skogsklippare skövlar, bärplockare plundras och roulettspelande gruvbolag spekulerar.

Vem öppnar upp för baggböleri och land-grabbing och varför? Hur stänger vi till och tar ansvar för resurshushållning?

Andra steget rör välfärdssystemet och undertecknades 1996. Överenskommelsen skulle medföra ekonomisk "konvergens" och "stabilitet" mellan medlemsstaterna. I Sverige talade man tyst om stabilitetspakten och konvergenskriterierna. Istället debatterades utan förklaring ett helsvenskt "budgettak". Kommer politiker att i kommande valdebatt återigen ge löften om skola, vård och omsorg, utan att nämna den förlorade suveräniteten?

Tredje steget innebär en gemensam valuta och tillhörande ekonomiska regelverk som länge har varit dagsaktuellt. Konsekvensen fullt ut är ännu inte känd.

I ifråga om tredje steget behövs en folklig aktivitet för att bl.a. kräva ett bestående undantag jämförbart med de länder som valt att stå utanför.

Även om vi firar i Jämtland/Härjedalen är det mindre lokalpatriotiskt än vad det låter.

Regionen i sig har stora likheter med Sverige som nation.

Länet - och landet - är mycket storat och naturresursrikt. Glest befolkade landområden med näringar och ekonomi som till stor del baseras på råvaror, framförallt från skog. Vårt gynnsamma golfströmsklimat och rika jordbruksbygder ger förutsättningar för folkförsörjning av länets, alternativt landets, befolkning.

De rikedomar som vi hämtar från naturen är grundbulten för välfärd och levnadsstandard.

I dag ser vi också konsekvenserna för lantbruket och en allt lägre självförsörjningsgrad av livsmedel. "Kapitalets fria rörlighet" är inte den enda men en totalt förbisedd, orsak till varför Norrland i dag importerar 75 procent av sin mat (SLU i Umeå). Även foderimport borde räknas in vilket gör att försörjningen i ett krisläge endast är den mat som står på affärshyllorna.

De nordliga länen kan försörja sig själva och underskottet i produktion är en politisk fråga.

Norrlänningar importerar nu sin mat som mer än väl behövs på andra kontinenter.

Vi är eniga om att det krävs ‘Matsuveränitet" för att åstadkomma en hållbar försörjning i våra nordliga län, i Sverige och globalt. En suveränitet som ger varje nation rätt att odla sin egen basmat.

Begreppet matsuveränitet är skapat av Via Campesina-bönder i världen och innehåller krav på förändring som bygger på de naturlagar som råder. Förutom mat är mänskliga rättigheter och förvaltning av förnyelsebara resurser nygamla utmaningar som vi och även politiker, måste anpassa oss till.

Att det är lång väg till Stockholm har säkert spelat roll för länsbornas val ifråga om EU och EMU. Med facit i hand, även om det är ännu längre till Bryssel, kan vi börja med att göra oss hörda på hemmaplan i länet och i landet.

Ellie Cijvat Jordens Vänner

Gunilla Blix Folkrörelsen Nej till EU

Torgny Östling NOrdBruk/Via Campesina

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel