Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kämpen Mikael Rahm tar nya tag

/
  • Sjuk och fattig men fast besluten att komma igen. Mikael Rahm ger en konsert i Ovikens gamla kyrka på lördag och i augusti får vi se honom i Estrad Norrs sommarpjäs

Han har tappat 25 kilo och blivit av med halva tungan. Men glöden har han kvar – den som brinner för jamskan och för teatern och för kultur som ett verktyg att få glesbygden att överleva.

Nästa lördag möter Mikael Rahm publiken igen.

Annons

Det är en tilltufsad men långt ifrån knäckt Mikael Rahm som bjuder in till vad han själv kallar för en comeback-konsert i Ovikens gamla kyrka. Tillsammans med organisten Jonas Karlsson tar han upp tråden där de tvingades släppa den i somras:

– Vi skulle göra åtta konserter tillsammans, men hann bara med fyra innan jag påbörjade min cancerbehandling, berättar Mikael.

Han hade fått en aggressiv form av skivepitelcancer. Tumören satt på tungan och det krävdes både strålning och operation för att bekämpa den.

Att hösten och vintern varit jobbiga behöver knappast sägas. Under fyra månader kunde Mikael inte äta utan fick sin föda via sond – därav viktminskningen.

I tre månaders tid kunde han inte prata och måste meddela sig genom skrivna lappar. Sedan började det mödosamma arbetet med att återerövra talförmågan med halva tungan borta.

– Jag är nitisk och tränar mycket. Och har en utmärkt talpedagog som hjälper mig, säger han.

Än är han inte framme vid målet, s- och r-ljud är fortfarande problematiska och när han pratar rikssvenska låter det aningen sluddrigt.

– Det går mycket bättre med jamskan. Och även med andra dialekter, konstaterar han och bjuder på såväl en jamtmålsdikt som några repliker på skånska för att visa att det stämmer. Vilket det gör.

Konserten på lördag ser han som ett test:

– Går det så fortsätter vi och gör färdigt konsertserien.

Och om det inte går?

– Ja, då vet jag inte hur det blir. Men hur som helst måste jag få komma ut och möta min publik nu. Håller jag upp längre kanske jag aldrig vill igen.

Lagom till comeback-konserten ger Mikael ut en skiva, med texter som han verkligen gillar.

– Jag spelade in dem före canceroperationen. Jag visste ju inte om jag någonsin skulle kunna prata mer, säger han.

Texterna på skivan är av Beppe Wolgers, Ekerwald, Shakespeare med flera och ackompanjeras av musik på pipor och horn av Calle Hernmarck.

Skivan heter "Kaksmulor i surströmmingsmoskén". Kaksmulor står för godsaker i små portioner och surströmmingsmoskén är Mikaels namn på den kyrkliknande salen med vackra takmålningar som utgör vardagsrum i den gamla ärvda gården i Funäs.

Gården är hans hem på jorden och här tänker han stanna. Fortsätta kämpa för sin egen rätt att utöva sitt yrke på hemmaplan. Och för alla jämtars rätt att vara sig själva och inte någon sorts pistvaktsmänniskor som bor i ett evigt påsklov.

Till sommaren gör Mikael Rahm en roll i Estrad Norrs sommarsatsning "Vidundret – vad döljer sig under ytan?" som kommer att spelas på en bilfärja på Storsjön. Det är knappast någon hemlighet att han tidvis känt sig motarbetad av dem som har makten över den lokala kulturen, så det här uppdraget är han glad över:

– Teaterchefen och regissören var här och hälsade på för ett tag sedan. "Vi måste bli ett gäng allihop", sa de. Det ser jag fram emot, avslutar Mikael Rahm.

Åsa Eriksson Ahnfelt

Mer läsning

Annons