Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kamp för att kunna upprusta kulturgård

Sedan 1990 har Rolf Jakobsson i Skärvången stridit hårt för att återinföra kvittningssystemet i Sverige. Systemet innebär att ägarna till gamla kulturgårdar med tillhörande skog ska kunna avverka och använda pengarna till upprustning av de gamla husen utan att betala skatt. Nu har Rolf fått gehör för sina krav, men inre på det sätt han trodde.

Annons

– Jag har nog skrivit till var enda minister i landet och påpekat att det är en fara för våra gamla hus om vi inte får tillbaka kvittningssystemet. På den gamla regeringens tid fick jag åtminstone svar från berörda ministrar och till och med Göran Persson svarade på ett av mina brev. Men den borgliga regeringen har inte brytt sig om att svara fastän Reinfeldt har stått i tv och sagt att alla har rätt att få svar på sina frågor. Men av de som svarat har alla hållit med mig. Trots det har inget hänt, berättar Rolf Jakobsson.

På hans gård i Skärvången finns elva byggnader. Många är mycket gamla och delar av bostadshuset är från slutet av 1700-talet. I ett av husen från 1816 har Rolf inrett ett gårdsmuseum, där han har samlat gamla föremål som tidigare använts i bland annat hushållet.

– Största problemet är att nästan alla husen på något sätt är i behov av underhåll. På många av byggnaderna måste golvet läggas om och det kan var en vägg som håller på att ruttna upp. Självklart blir det stora kostnader. Jämtlands Läns museum var här 1992 och gjorde en kostnadsberäkning som slutade på 1,2 miljoner. I dag skulle nog räkningen sluta på det dubbla.

Till fastigheten hör ett stort skogsskifte som i dag är på 256 hektar. Det är delar av den skogen som Rolf Jakobsson vill avverka och lägga pengarna direkt på de gamla byggnaderna utan att han ska behöva betala skatt och andra avgifter.

– Kvittningssystemet fungerade perfekt före 1990. Då fick byggföretag och hantverkare i byarna mycket jobb på grund av att ägarna till kulturgårdar kunde utnyttja kvittning. När systemet lades ner försvann också jobben, säger Rolf Jakobsson.

Rolf betonar att han inte är ute efter bidrag utan att han vill att staten tar sitt ansvar till att behålla våra gamla hus som ärvs genom generationerna.

– Man har gårdarna en tid av livet innan det är dags att lämna till de som tar över. Fortsätter det så här så finns det inget att ärva för de yngre generationerna, menar Rolf.

I en kulturhistorisk utredning från Jämtlands läns museum kan man bland annat läsa "Under senare år har man i Sverige kommit till insikt om att den traditionella träbyggnadskonsten är i ett internationellt perspektiv vårt svenska bidrag till det europiska kulturarvet som vi är skyldiga att vårda. Detta motiverar en avsevärd förstärkning av insatserna för att bevara äldre timmerbyggnader".

För ett tag sedan fick Rolf Jakobsson av en händelse reda på att hans förslag till kvittning hade fått gehör.

– Det var en kollega från Stockholm med inblick i riksdagsarbetet som ringde. Nu hade man åter infört kvittning, men bara för hus som hade större bostadsyta än 400 kvadratmeter och ett byggår före 1930.

– Man måste nästan skratta, säger Rolf. Säg ett timmerhus i Norrland som har den bostadsytan. Det här innebär att vi är tillbaka på ruta ett och att mitt arbete varit förgäves. Nu vet jag inte om jag orkar bråka mer. Den här kvittningen kan bara gynna slott och herresäten i södra Sverige. Märkligt att inte alla gamla kulturgårdar är lika mycket värda i hela landet, säger han.