Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kall stjärna över Österland

Annons

Det råder ingen julefrid i Bibelns länder, och har inte gjort det på länge om någonsin. Tankarna går i år till de närmare tio miljoner syrier som befinner sig på flykt, i sitt eget land eller runt om i Mellanöstern. Eller som i detta nu dödas i inbördeskriget, av en brutal regim som får härja fritt inpå Europas gränser. Eller som faller offer för kulor från inte heller så nogräknade rebeller.

Det är en skam att det inte finns pengar för att ge alla flyktingar tak över huvudet, värme, mat för dagen och mediciner. Det är en skam att FN måste tigga medlemsländerna om bidrag för att klara ett minimum av hjälp till flyktingarna, medan världen just inleder den konsumtionsorgie som kallas jul.

Det finns varor i överflöd. Det finns transportmedel. Det finns människor som är beredda att ta den risk som det innebär att bistå människor i krigszoner. Det finns till och med regeringar – Libanons, Turkiets, Jordaniens – som är beredda att ställa upp. Pengar borde vara det minsta problemet. Hundratals miljarder har satsats på att rädda banker.

Det är en skam att nästan inga länder i världen vill veta av flyktingarna. Det är en skam att EU tvingar flyktingarna att riskera liv och hälsa innan de i begränsat antal släpps in i våra länder. Kostnaden är i ett samhällsekonomiskt perspektiv försumbar, om ens någon på längre sikt. Det handlar om politisk feghet. Man vill inte ta strid med sina Jimmie Åkessöner runt om i Europa.

Det är en skam att USA inte ens gör ett försök att evakuera de syrier i Aleppo som bombarderas från luften av Assads ryska helikoptrar. Obama var så sent som i höstas beredd att ta till storsläggan mot den syriska regimen för att den använt kemvapen. Hotet räckte den gången. Men när ännu fler liv hotas, hänvisar Vita huset till en fredskonferens som gång på gång skjutits upp.

För två år sedan ansåg sig USA och Västeuropa, inklusive Sverige, ha en humanitär skyldighet att skydda libyerna från Kaddafis bombflyg. I dag kan Assad släppa oljefat fyllda med trotyl och skrot över bostadsområden utan att världen reagerar. Var finns nu Storbritannien, Frankrike och USA? Var finns våra Jasplan?

Förra julen hade runt 50 000 människor dödats i det syriska inbördeskriget. Nu är antalet uppe i 125 000, varav många barn, kvinnor och gamla. Hur många är det nästa jul, när kriget pågått i fyra år?

Stjärnan över Österland lyser kallare än på länge. Och någon väg visar den inte.