Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Jubileum Nej till EU

Annons

Folkrörelsen Nej till EU jubilerade den 19 oktober 2013.

Innan jubileet i hörsalen på Östersunds bibliotek, hade lokalpressen publicerat artikeln, "Tio år sedan vi satte ned foten, kampen mot EMU fortsätter".

Skärmutställning visar kampanjmaterial och tidningsurklipp från framför allt den första folkomröstningen 1994. Man blir väldigt berörd av den kunskap, klokhet, passion och kreativitet som fanns på nej-sidan och det är svårt att ge rättvisa åt detta glödande engagemang på dessa få rutor. Skärmutställning visar också information om EMU:s tre steg, och jordbrukspolitik.

Ronny Eriksson underhöll. Han konstaterade att det han sa i en artikel 1992-94 om att välfärden kommer att rustas ned har infriats. Politiker mutar oss med mer i plånboken.

Kommunpolitikern, före detta EU-parlamentarikern Eva-Britt Svensson talade om bland annat: Greklands invånare har fått ett oförtjänt dåligt rykte. Alla säger att de inte jobbar. Greker jobbar till och med mer än medeleuropén. Mycket har sålts ut för att få in pengar. De måste prioritera avbetalning till EU istället för att satsa på skola, sjukvård och omsorg.

EMU är trots valresultatet en historia som pågår. Dagsaktuella frågor som välfärd, gruvbrytning, vind- och vattenkraft, jord, skog med mera har en gemensam nämnare – EMU.

Lokalpressen har skrivit föredömliga artiklar om hur länet förblöder. Mervärden, kontroll och förvaltning över naturresurser försvinner ut ur Jämtland/Härjedalen och därmed också skattekraft bland annat till välfärdssystemet.

Vår målsättning är att sätta fokus på orsakerna för att kunna ställa krav som åstadkommer förändring.

Första steget i EMU är "Kapitalets fria rörlighet". Riksdagen röstade utan debatt och före EES- och EU-medlemskap, att införa kapitalliberaliseringsdirektivet 31 december 1992. "Kapital" är enligt EU-direktivet inte bara pengar utan också "fast kapital" – till exempel åker, skogsmark, bärmarker, vind- och vattenkraftanläggningar, gruvor, optiska kabelanläggningar, stränder och så vidare. Direktivet med det långa namnet är känsligt. Dörrarna för hela världens multinationella kapital står på vid gavel. Vi känner korsdraget när skogsklippare skövlar, bärplockare plundras och roulettspelande gruvbolag spekulerar.

Vem öppnar upp för baggböleri och landgrabbing och varför? Hur stänger vi till och tar ansvar för resurshushållning?

Andra steget rör välfärdssystemet och undertecknades 1996. Överenskommelsen skulle medföra ekonomisk "konvergens" och "stabilitet" mellan medlemsstaterna. I Sverige talade man tyst om stabilitetspakten och konvergenskriterierna. Istället debatterades utan förklaring ett helsvenskt "budgettak". Kommer politiker att i kommande valdebatt återigen ge löften om skola, vård och omsorg, utan att nämna den förlorade suveräniteten?

Tredje steget innebär en gemensam valuta och tillhörande ekonomiska regelverk som länge har varit dagsaktuellt. Konsekvensen fullt ut är ännu inte känd. Ifråga om tredje steget behövs en folklig aktivitet för att bland annat kräva ett bestående undantag jämförbart med de länder som valt att stå utanför.

Även om vi firar i Jämtland/Härjedalen är det mindre lokalpatriotiskt än vad det låter.

Länet – och landet – är mycket storartat och naturresursrikt. Glest befolkade landområden med näringar och ekonomi som till stor del baseras på råvaror, framförallt från skog. Vårt gynnsamma golfströmsklimat och rika jordbruksbygder ger förutsättningar för folkförsörjning av länets, alternativt landets, befolkning.

De rikedomar som vi hämtar från naturen är grundbulten för välfärd och levnadsstandard.

FNEU-Jämtland Börje Estmo