Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Johans hektiska sommar

Tillökning i familjen. Flytt till ett nytt hus i en ny stad.
Johan Olsson har fått en del annat än skidor att tänka på i sommar.

Annons

När bragdmedaljören Johan Olsson i våras bestämde sig för att satsa på ännu en landslagssäsong i skidspåren, med VM i Falun som givet mål, så var en familjeflytt från Östersund till Sundsvall en del i planerna.

I Sundsvall har han sina föräldrar och båda syskonen. Och hustrun Annas föräldrar bor i Kramfors en timmes bilresa norrut.

Saker vid sidan om som gör en satsning på ännu ett elitår lättare.

Även om det kört ihop sig lite nu i sommar. Med flyttröra och en nyfödd syster till treåriga Molly som anlände till världen den 30 juni, lite tidigare än beräknat.

– Den senaste tiden jag haft lite annat att tänka på. Träningen blir lite nedprioriterad, säger han till TT.

Bra då att det nya huset ligger strategiskt rätt vid Södra berget i Sundsvall.

– Nära dagis och nära skidspåren, säger han med ett skratt.

– Men i ärlighetens namn är det inte för träningsförhållandena vi flyttar hit, vi blir en större familj.

Förutom allt som hänt vid sidan om, så har försäsongsträningen inte gått alldeles smärtfritt heller.

– Jag lyckades få inflammation i en slemsäck i hälen när jag testade ett par nya pjäxor som satt lite väl hårt. Jag har ju haft problem med hälen förut. Jag vet att det bara är att dra i handbromsen med en gång. Eftersom jag vilade i tid och gjorde den behandling som krävdes tog det bara en vecka så var det i stort sett utläkt. Det var jag väldigt nöjd med.

Rehabträningen efter OS-säsongen har handlat om revben och ljumskar. Revbensskadan höll på att stoppa hans OS-deltagande och ljumskarna störde honom redan långt före femmilssuccén i VM i Val di Fiemme 2013.

– Jag har problem med ljumskarna i ett och ett halvt år, inte kunnat springa någonting på grund av värken då ljumskarna blev överbelastade hela tiden. Jag trodde aldrig vi skulle lösa det så snabbt nu i vår, att kunna springa obehindrat i början på juni och inte ha ont över huvud taget.

– Revbenet har varit klurigare att komma tillrätta med. Leden där revbenet sitter fast i ryggraden är inflammerad för att det inte rör sig som det ska. Därför ska man försöka få det att röra på sig. Det är inte så lätt, inte som att få rörelse i ett knä. Den rehabträningen kommer jag behöva köra hela tiden.

Olsson missade det senaste av två hittills avverkade landslagsläger på grund av sin onda hälsena, men känner sig ändå trygg med att hinna hitta rätt form lagom till tävlingssäsongen.

– Ja, verkligen. Jag har lagt upp allt inför den här säsongen helt annorlunda än förut. Med två barn blir livet annorlunda. Jag kommer definitivt träna mindre än vad jag gjorde i fjol. Det är tanken med att vara mycket på gymmet under början av säsongen för att bygga upp en bra bas och en hållbarhet i kroppen så att jag ska kunna träna riktigt hårt sen under hösten.

– På det sättet kan jag nog ha råd att förskjuta träningssäsongen. Det är det som är den största skillnaden. Tränar man kanske 100 timmar i månaden måste man ha lugn och ro, ha tid för återhämtning, kunna sova. Barnen kan man inte kompromissa med, det kan man göra med träningen.

Och besöket på Öland ställde han in den här gången. För andra året i rad har han fått Victoriastipendiet, i år tillsammans med landslagskamraterna.

Men han var ensam om att få Sixten Jernbergs stipendium. Dessutom den förste för den nybildade stiftelsen.

– Det betyder mycket för mig. I Sixtens anda, det är hedrande. Jag tittar gärna på Sixten, Wassberg och Svan. Jag finner mycket mer inspiration i den gamla skidåkningen. (TT)