Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jesper sprider ljus över fäboddriften

/
  • Jesper Larsson, blivande doktor i agrarhistoria, vid fäboden på Jamtli. I hans avhandling presenteras nya rön om fäboddriftens ekonomiska betydelse.  Foto: Håkan LUthman

För 200 år sedan var södra Norrland och Dalarna ledande i jordbruksutvecklingen. Och det var fäbodarnas förtjänst. Här utvecklades nya metoder och redskap som sedan spreds till resten av landet.

Annons

Getter, butöser och messmör – i dag ser nog folk i allmänhet fäbodarna mest som pittoreska turistmål, och reflekterar inte över vilken betydelse de faktiskt hade i det svenska jordbruket förr i tiden.

En som reflekterat desto mer är Jesper Larsson, antikvarie på länsstyrelsen, som precis blivit klar med sin doktorsavhandling om fäbodväsendet. Till skillnad från tidigare forskare, som mest ägnat sig åt kulturella och sociala aspekter, har han studerat fäbodarna i ekonomiskt avseende. Och funnit att deras betydelse för det svenska jordbrukets utveckling har varit tämligen underskattad.

Fäboddriften var som störst under 1700-talet och första halvan av 1800-talet, och då var det ett innovativt och framgångsrikt jordbruk som bedrevs ”i buan”.

– Man införde cirkulationsbruk på ängsmark och utvecklade nya redskap som järnplog, mekanisk tröska och linberedningsverk, säger Jesper Larsson.

Traditionellt har man använt modeller från södra Sverige för att förklara jordbruket i norr, menar han. Man har förutsatt att nyheter och innovationer spridit sig från jordbruksadeln i södra Sverige till fattiga och förändringsobenägna bönder i Norrland.

I avhandlingen ”Fäbodväsendet 1550–1920. Ett centralt element i Nordsveriges jordbrukssystem”, som precis kommit ut i bokform på Jamtli förlag, visar Jesper Larsson alltså att den uppfattningen inte stämmer.

Han visar också på kvinnornas viktiga roll. Med fäboddriften övertog kvinnorna vallningen av djuren från männen och barnen. Och det var kvinnornas kunskaper som kom till nytta när det skulle produceras smör, ost och messmör på fäbodarna.

– Grunden till jordbrukets snabba utveckling vid den här tiden vilade på kvinnligt arbete, säger Jesper Larsson.

Mer läsning

Annons