Jens Nilsson (S): "Vi måste skapa legala vägar in i Europa"

– Vi har inte sett toppen av isberget när det gäller migrationsströmmarna till Europa.

Orden är Morten Helveg Petersens, dansk EU-parlamentariker för Radikale Venstre, systerparti till svenska Liberalerna (före detta Folkpartiet). LT, tillsammans med ett dussin andra svenska journalister, träffar honom under ett par dagars seminarium om migrations- och asylfrågor i EU-parlamentet i Bryssel.

Dublinförordningen, som innebär att en person ska söka asyl i det första land i EU som den kommer till, har havererat och behöver ersättas med något annat.

Läs även: Felaktig bild av Sverige skapar förvirring på asylboenden i Kall

Det är de flesta som LT träffar i Bryssel överens om. Men exakt vad som ska komma i stället är oklart. 2016 är prognosen att 1,5 miljoner migranter kommer att ta sig till Europa.

– Det här splittrar Europa. Vi ser hur (Marine) Le Pen (Front National) går framåt i Frankrike med en extrem retorik. Och jag blir rädd. Vi har problem med sammanhållningen, säger svenska parlamentsledamoten Anna Maria Corazza Bildt (M) som samtidigt vill skärpa bevakningen av EU:s gränser.

– Det måste vara ordning och reda. Men det betyder inte att vi ska stänga gränserna. Vi behöver legala vägar in i Europa, säger Corazza Bildt.

Läs även: "Därför byggdes stängslet"

Jens Nilsson (S), länets egna EU-parlamentariker, är inne på ungefär samma spår. Han tar emot inne på sitt kontor.

– Vi behöver stärka Europas gränser och samtidigt skapa legala vägar in i Europa. Vi ska ha skarpare kontroller vid EU:s gränser och asylkontor utanför EU. Som i Turkiet och i Nordafrika. Där ska man få sin asylrätt prövad. Har man inte asylskäl så ska man inte beviljas inresa, säger Jens Nilsson.

– De senaste åren har länets kommuner varit otroligt duktiga på att ta emot flyktingar. Och man hade kunnat öka mottagandet ännu mer om man fått varit med och planera mottagandet. Nu har man fått reagera på placeringar från Migrationsverket. Det har blivit bättre. Men ett samarbete innebär också att en kommun kan säga nej. Om man bedömer att man inte har möjlighet att för tillfället ge plats.

Jens Nilsson påpekar att arbetskraftsinvandring fortfarande ska vara möjlig.

– Vi har inte fri invandring och ska, kan, inte heller ha det. Har man inte asylskäl men ändå vill till Europa så finns möjligheten till arbetskraftsinvandring. Ordnar man ett arbetstillstånd här så kan man fortfarande komma hit, säger han.

Dagen innan har EU-parlamentets talman, tyske socialdemokraten Martin Schulz, hållit en pressträff inför ett gigantiskt pressuppbåd med ungefär 300 journalister från hela Europa. En av frågorna handlade om att vissa länder ska hållas utanför Schengenavtalet (som innebär passfrihet inom Schengenområdet).

– Det finns hundratusentals människor som skulle påverkas varje dag när de skulle gå till jobbet varje morgon. Men det skulle också stoppa de transporter som går genom EU dagligen. Det skulle sätta stopp för dem inom 24 timmar, säger Schulz. I en intervju någon dag tidigare med tyska Die Welt sade han:

– Ingen kan säga om EU fortfarande kommer att finnas i denna form om tio år. Om vi vill det så måste vi kämpa mycket hårt för det.

Det finns möjligheter för länet att få pengar till flyktingmottagande från EU på två sätt.

• Dels via EU:s flyktingfond där Sverige sökt ungefär två miljarder kronor som sedan ska fördelas över landet.

• Dels via EU:s struktur- och investeringsfonder där det framför allt finns pengar för länets företagare att söka till olika projekt rörande integration av flyktingar som fått uppehållstillstånd.

I september beslutade EU att 160 000 flyktingar skulle omfördelas från Italien och Grekland. Även Sverige är på väg att inkluderas på grund av att vi tagit emot flest asylsökande per invånare av alla EU-länder. Men hittills har endast omkring 200 flyktingar flyttats.

Det här är något som Jens Nilsson (S) noterat. Han oroas över vad han ser som bristen på solidaritet mellan medlemsländer.

– Jag känner en stor frustration över att en del länder vägrar ta emot några alls, säger Jens Nilsson.

Fotnot: LT:s resa till Bryssel finansierades via ett journaliststipendium från EU.