Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Japanska brobryggare

I Japan syns de på polisstationer, på mobiler, på mat och hemma hos både vuxna och barn. De storsäljande figurerna har blivit en del av japanernas identitet.

Annons

Nu finns några av dem att se som fysiska statyer på Östasiatiska museet i Stockholm. "Japan: Kingdom of characters" heter miniutställningen som fokuserar på den japanska förkärleken för figurer som Sentokun, Gundam och Hello Kitty.

– Den stora behållningen är att få stå bredvid de här bumlingarna, säger Petri Tigercrona, programkoordinator på museet.

Den som vill kan se figurerna som en förlängning av japanska träsnitt från 1800-talet, menar han. De flesta figurer har dock sitt ursprung i tecknade serier. Superhjälten Ultraman kommer från en tv-serie från 1960-talet. Den hårt kommersialiserade Hello Kitty, 40 i år, skapades som gullig motvikt till de actionhjältar som fanns då. Handlar då figurerna om något mer än könsstereotyp kommers?

Ja, enligt Petri Tigercrona.

I Japan fungerar figurerna som bryggor i ett av traditionen hierarkiskt samhälle. Både chefen och den anställde kan ha samma favorit.

I dag föds figurerna inte bara genom tecknade tv-serier, och de är inte heller lika stereotypa, framhåller Petri Tigercrona. Den gröna larven Namisuke till exempel skapades som talesperson för en av Tokyos stadsdelar. I stället för en kommunal hemsida läser Tokyoborna Namisukes blogg. Kanske tar de också larven till sitt hjärta?

"Japan: Kingdom of characters" visas fram till den 15 juni.

Erika Josefsson/TT

erika.josefsson@tt.se