Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jan-Åke Olsson

/

Vår älskade Jan-Åke, son till Gerd och framlidne Holger Olsson, har lämnat oss alldeles för tidigt. Han blev 64 år.

Annons

Jan-Åke träffade sin Gun-Eivor vid 17 års ålder, 1962. De gifte sig i Frösö kyrka 1965 och fick efter några år döttrarna Anette och Annica. Familjens hyreshus på Dalagatan blev deras hem i alla år.

Jan-Åke har lämnat ett stort tomrum efter sig, då hans alldeles unika egenskaper var många. Han hade en enorm drivkraft som avspeglade sig på alla områden i våra liv.

Han var handlingskraftig, händig och uppfinningsrik och han utbytte gärna tankar och tjänster kring sina intressen med de han hade omkring sig. Hans stora intresse sedan unga år var bilar, motorer och att arbeta med händerna. Han tog sig gärna an olika uppgifter och projekt, och såg det som en utmaning att kunna lösa det mesta. Genom sina intressen hade han skaffat sig många vänner för livet, och delat många roliga stunder med dem. Vännerna betydde mycket för honom. Hans hjärta brann för det egna hyreshuset och stugan, där han gärna tillbringade så mycket tid som möjligt.

Hans yrkesbana började på Bilbolaget Östersund i april 1960, direkt efter avslutad skolgång. Där kom han sedan att arbeta engagerat under hela sitt yrkesverksamma liv. Han var uppfinningsrik vilket han gärna omsatte i teknikrelaterade projekt, både privat och genom sitt arbete. Ett betydande miljöarbete inom bilbranschen gav honom Östersunds kommuns miljöpris 2004. I juryns motivering står bland annat att ”Jan-Åke Olsson genom sitt stora engagemang och uthålliga miljöarbete har bidragit till miljöförbättrande åtgärder inom den egna verksamheten i en bransch som står för en hel del negativt från miljösynpunkt.”

De flesta som kände Jan-Åke kan intyga att han var en varm person som brydde sig mycket om andra människor. Han hade många vänner och bekanta, ett oerhört stort socialt kontaktnät, som han inte minst skaffat sig under alla sina år inom bilbranschen. Det var en självklarhet för honom att byta ord och tankar med andra, vilket gjorde att han ständigt odlade nya kontakter.

Vår Jan-Åke var minst sagt en varm människa, oerhört positiv och hade mycket humor. Han fick oss att skratta ofta, eftersom han kunde hitta det komiska i allt och inget. Vi, hans närmaste kommer förutom allt detta, sakna hans vägledning, hans dagliga stöd och uppmuntran. Han hade daglig kontakt med sin dotter som bor på annan ort. Sin andra dotter hade han nära i samma hus och träffade dagligen, vilket han uppskattade mycket.

Jan-Åkes hjärta klappade varmast för familjen, och han var som lyckligast när alla var samlade. Han och Gun-Eivor besökte ofta Jan-Åkes mor Gerd, sedan hon flyttat från huset på Dalagatan en tid efter maken Holgers bortgång. Han fick under sitt sista levnadsår sina två första barnbarn, Annemo och Aaron, och var en mycket stolt och intresserad morfar. Detta har blivit vårt ljus i mörkret vilket vi med glädje och varmt hjärta kommer att bära med oss.

I tomrummet efter Jan-Åke kommer vi att hålla hans låga brinnande genom att hjälpas åt att föra vidare hans underbart positiva inställning till livet.

Gun-Eivor, Anette och Annica med familjer

Mer läsning

Annons