Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jämtlandsgården går mot trenden

Ända sedan starten 2008 har slakteriet Jämtlandsgården i Hammerdal gått med förlust. Men 2014 är året när vinden vänder och bolaget börjar gå med vinst. Det hoppas och tror slakteriets produktionschef Thomas Berglund Sundqvist.

Annons

Det lilla slakteriet i Strömsunds kommun har haft en tuff resa. Flera år innan de första djuren slaktades hade bönderna i Jämtland börjat diskutera bildandet av ett nytt lokalägt slakteri. Men det skulle alltså dröja ända fram till 2008 innan Jämtlandsgården kom igång med slakten.

Ett problem som följt bolaget under åren har varit brist på kapital. Inte mindre än sex gånger har Jämtlandsgården behövt få in mer pengar från såväl gamla som nya aktieägare. Omsättningen har ökat successivt och i takt med det har förlusterna minskat. Men vinsten har ändå uteblivit.

Trots det är produktionschefen Thomas Berglund Sundqvist hoppfull inför framtiden.

– Jag är inte orolig faktiskt. Det har hela tiden gått åt rätt håll och jag vet att det för ett nystartat slakteri kan ta sex till åtta år innan verksamheten hamnar på rätt sida av strecket. Nu hoppas jag väl att det inte ska ta fullt så länge men det är ändå inte ovanligt att det tar tid.

Antalet slaktade djur minskade i Sverige under 2013. Men Jämtlandsgården gick mot trenden. Totalt ökade antalet slaktade nötkreatur med cirka 15 procent under förra året jämfört med året dessförinnan. Slakten av lamm har ökat kraftigt de senaste åren och därmed blivit en allt viktigare del av slakteriets omsättning.

Men trots utvecklingen står det lokala slakteriet inför stora utmaningar. En av dem handlar om att utöka slakten under vårsäsongen.

– Hösten har vi full huggning och går på högtryck. Kunde vi bara få in mer djur på våren så skulle våra problem vara lösta. Det handlar hela tiden om att jaga mer slakt, säger Thomas Berglund Sundqvist.

I genomsnitt slaktas på Jämtlandsgården varje vecka 53 nötdjur. Den mest hektiska perioden under hösten kan det handla om mellan 80 och 90 djur per vecka. Men att utöka slakten på vårsäsongen är förstås inte helt enkelt. Stora slakteribolag som exempelvis Scan och Nyhléns Hugosons har mer pengar och kan genom att arbeta med större volymer lättare teckna årsavtal med bönder och betala pengar i förskott.

– Vi har inte de musklerna utan får försöka jobba på andra sätt för att erbjuda bra service, säger Thomas Berglund Sundqvist.

En allt viktigare del av verksamheten har blivit den så kallade legoslakten där Jämtlandsgården på uppdrag av enskilda bönder slaktar och styckar djur men där bonden själv tar hand om försäljningen.

– Det är en bra affär för oss. Bonden äger djuret hela tiden och vi behöver inte ligga ute med pengar. För några år sedan hade vi bara 3-4 djur på legoslakt och i dag har vi 15-20 varje vecka, säger Jämtlandsgårdens produktionschef.

Ett sätt att utöka verksamheten går alltså ut på att få fler bönder att beställa legoslakt. En god affär för Jämtlandsgården som kan ge den enskilde lantbrukaren möjligheter till en bättre avkastning på sitt kött.

Jämtlandsgården arbetar också tillsammans med andra aktörer som Kvalitetskött i Stockholm som själva tar hand om styckning och paketering. Olika matbutiker i länet är en annan stor köpare av Jämtlandsgårdens produkter. Men försäljningen ute i butikerna kunde vara bättre. Thomas Berglund Sundqvist konstaterar att många frågar efter lokalproducerat kött men relativt få är beredda att betala den extra kostnad som det innebär.

– Alla talar om att handla lokalt men det är inte så lätt för de enskilda butikerna att öka andelen lokalproducerat kött i sin försäljning. Det är för liten efterfrågan helt enkelt.

Ökad slakt och försäljning är bara en parameter som ska göra att Jämtlandsgården går med vinst under 2014. Produktionschefen hoppas också kunna minska kostnaderna.

– Det är inte många som tänker på det men en av våra största kostnader i dag är avfallskostnaden. Förra året betalade vi 1,5 miljoner kronor bara för att bli av med vårt slaktavfall.

Thomas Berglund Sundqvist har idéer om hur avfallskostnaderna ska kunna minskas under 2014 och även en del andra tankar om hur verksamheten ska effektiviseras.

– Vår största arbetskostnad handlar om att lägga det styckade eller malda köttet i tråg som ska gå till butiksförsäljning. För oss skulle det vara mycket bättre om försäljningen av vakuumförpackat kött kunde öka. Det skulle dessutom leda till att köttet kunde ligga längre och bli mörare vilket skulle gynna konsumenten. Men det är inte så många som har förstått det så vi får se om vi kan ändra på den saken.

Thomas Berglund Sundqvist har med andra ord ett helt batteri av åtgärder för att vända siffrorna och han tror mycket på 2014.

– Jag är helt inriktad på att det här året är det då vi vänder och hamnar på plus, säger han hoppfullt.