Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jämtlands meste kulturidealist har släppt taget

/

Efter en tids sjukdom har Sven Schylberg tvingats släppa taget och ge upp. Det var annars inte likt honom. Sven Schylberg var inte den som släppte taget och gav upp.

Annons

I mer än ett halvt sekel har han varit Jämtlands meste kulturidealist. Alltid lika hängiven de uppgifter som förelagts honom eller som han oftast förelagt sig själv. Arbetsam, uthållig och entusiastisk.

Jag har känt Sven Schylberg sedan tidigt 60-tal och med beundran följt hans helhjärtade engagemang och självuppoffrande arbete inom kulturlivet under årens lopp. Sven var initiativrik som få, kunnig inom många områden och besatt en arbetskapacitet som ställde de flesta i skuggan.

Som ende son och arvtagare till en jämtländsk bondgård var förstås förväntningarna på honom att han skulle bli vid sin torva, men Sven ville något mer och utbildade sig till lärare. Musikalisk som han var tog han också kantorsexamen.

Efter avklarade studier återvände Sven Schylberg, lokalpatriot som han var, snarast möjligt till Jämtland och lärartjänster i Ångsta, Brunflo, Näs, Hackås och avslutningsvis i Östersund.

Sven Schylbergs pedagogiska färdigheter kom väl till pass när han ledde verksamheter inom hembygdsrörelsen och släktforskarföreningen, när han exponerade samlingarna i Brunflo skolmuseum och hembygdsgård, när han ledde kurser och skrev artiklar för Jämten och Brunflokrönikan.

Sven Schylberg var en föreningsmänniska av den gamla sorten, som gärna åtog sig ordförandeskapet och blev en drivande kraft i alla föreningar som tog hans krafter i anspråk. I Svens fall gällde det allt mellan veteranbilklubben och släktforskarföreningen.

Han var musiker och sångare, en flitig hembygdsforskare och föremålssamlare till de museer han själv startade. Lyckligast var han nog där på hembygdsgården Lill-Grytan i Brunflo, där han styrde och ställde i nästan 50 år.

Sven Schylberg efterträdde 1966 sin far John Nilsson i Grytan som ordförande i Brunflo Hembygdsförening och svingade så sent som till i somras ordförandeklubban i föreningen.

För hembygdsboken Brunflobygden var han redaktör under flera decennier och skrev själv de flesta artiklarna baserade på omfattande lokalhistorisk forskning. Sven Schylberg var också mångårig redaktionsmedlem i Jämten.

På hembygdsgården samlade han gamla föremål från bygden, ordnade utställningar och föredrag, arrangerade musikaftnar och demonstrationer, guidade och berättade medryckande om sin hembygds historia och stora profiler. Själv blev han med tiden en av de största profilerna i Brunflobygden och det kändisskapet tror jag han gillade.

En kulturlivets mångsysslare och store idealist har nu lämnat det jordiska för att engagera sig i mer himmelska ting.

Sankte Per får en organisationstalang och arbetskraft av sällsynta mått vid sin sida. Det blir ordning och reda i himlens släktarkiv. Nya föreningar startas ovan där. Sång och musik lär komma att höras från välrepeterade körer.

Här nere på jorden kommer vi att sakna Sven Schylberg och hans engagemang för det lokala kulturlivet.

Mer läsning

Annons