Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sameby kräver tillbaka skelett

/

Ett medeltida samiskt skelett har legat bland Jamtlis samlingar de senaste 24 åren. Nu vill Ohredahke sameby att det återbördas till dem.
- Skelettet bör återbegravas på samma plats, säger Ingwar Åhrén, verksamhetsledare på Gaaltije.

Annons
För 24 år sedan upptäcktes en medeltida samisk grav i Frostvikenfjällen, väster om Blomhöjden. Både kvarlevor från en mansperson och föremål fanns i graven. Jämtlands läns museum hämtade skelett samt föremål och sedan dess har de funnits bland museets samlingar.
- Man ställer sig ju undrande till att de tog skelettet och föremålen till museet utan att kontakta samebyn i frågan. Men jag tror att man är mera medveten och försiktig när det gäller hur man går till väga i dag, säger Ingwar Åhrén, verksamhetsledare på Gaaltije.
Museet är inställt på att repatriera - återföra skelettet till samebyn, men först när det analyserats ordentligt.
Fyndet är unikt i Jämtland och kan ge mycket kunskap om 1400-talet i Frostvikentrakterna.
- Vår inställning är att om det är viktigt för samebyn att det återbegravs så ska så ske. Men vi måste kunna motivera det etiskt och forskningsmässigt också, säger Anders Hansson, förste antikvarie på länsmuseet. Frågan om återförande av skelett från urbefolkningar diskuteras runt om i världen, och kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth har sagt att repatriering, bör ske.
- Det är en viktig symbolfråga för det handlar om majoritetssamhällets förhållningssätt till minoritetsfolk, säger Ingwar Åhrén.
I Norden var det kring förra sekelskiftet vanligt att skelettsamlingar lades på olika museer. Regeringen gav under 2006 nio svenska institutioner uppdraget att inventera sina samlingar efter mänskliga kvarlevor tillhörande världens ursprungsbefolkningar.
- Vi kontaktade museet under vårvintern i år och hade hoppats att det skulle återställas redan under sommaren som var, säger Ingwar Åhrén.
Men antikvarie Anders Hansson tror att det kommer att ta längre tid än så.
- Det kommer nog att ta något år. Och det är heller ingen nackdel att det tar tid, för då hinner vi lyfta fram mer information. Det här är ett ypperligt tillfälle att sätta fokus på den tidiga samiska historien, som det knappt har forskats om, säger han.
I graven fanns förutom skelettet även en mässingskedja och ett mässingsbeslag samt en kniv och en yxa.
- Numera finns det fantastiska möjligheter att analysera kemin i skelettet. Flera tusen år tillbaka kan man se individhistoria, såsom vad personen ätit, sjukdomar, var han har levat och om han har flyttat. Vi har goda förhoppningar om att kunna få finansiering till att både undersöka dessa kvarlevor ordentligt, men även området där det fanns, säger Anders Hansson.
Anledningen till att skelettet hamnade på museet, var att någon av en slump såg graven som låg öppen med risk att förstöras.
- Det var en räddningsgrävning och ingen forskningsgrävning, säger Anders Hansson.

Mer läsning

Annons